- Lönestatistik
- Distriktsåklagare
Distriktsåklagare
58 100 - 64 800 kr / månaden
Kvinnor tjänar 90% av vad män gör.
Administration, ekonomi
Löneutveckling Distriktsåklagare
Vad gör en Distriktsåklagare? – arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En Distriktsåklagare arbetar med att leda förundersökningar, väcka åtal och föra talan i domstol i brottmål. Yrket innebär ett stort ansvar där rättssäkerhet och objektivitet står i centrum. Arbetsuppgifterna omfattar nära samarbete med polis, att fatta beslut om tvångsmedel, att analysera bevismaterial samt att presentera åtal inför domstol. Distriktsåklagare har vanligtvis sin arbetsplats på åklagarkammare, där arbetsmiljön präglas av högt tempo och krav på noggrannhet. Kontorsarbete kombineras med domstolsförhandlingar och regelbundna kontakter med andra rättsvårdande myndigheter.
Löneutveckling över tid
Lönen för Distriktsåklagare har haft en stabil och positiv utveckling de senaste åren. År 2022 låg snittlönen på 56500 kronor per månad, för att under 2023 öka till 57 800 kronor. Ytterligare en höjning har skett till 60900 kronor under 2024, vilket motsvarar en ökning med cirka 7,8% över tre år. Denna löneutveckling speglar en ökad efterfrågan på kvalificerade jurister inom rättsväsendet samt ett ökat fokus på brottsbekämpning. Även inflation och generella lönejusteringar inom offentlig sektor har påverkat lönenivåerna. Trots dessa ökningar kvarstår vissa löneskillnader mellan könen och mellan olika regioner.
Distriktsåklagare lön – komplett översikt
- Snittlön: 60900 kr/mån
- Lägsta lön: 58 100 kr/mån
- Högsta lön: 64 800 kr/mån
- Timlön: 366 kr
- Könsskillnader: Kvinnor tjänar 90% av vad män gör (män: 64 800 kr, kvinnor: 58 100 kr)
- Regionala skillnader: Uppgifter kan variera beroende på ort och arbetsgivare
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli Distriktsåklagare kräver en lång och specialiserad utbildning. Först krävs en juristexamen på universitetsnivå, följt av notariemeritering vid domstol. Efter denna period kan man söka sig till Åklagarmyndighetens aspirantprogram, där ytterligare utbildning och praktik ingår. Rollen ställer höga krav på juridisk kompetens, analytisk förmåga och personlig lämplighet.
- Juristexamen: 4,5 år på universitet/högskola
- Notariemeritering: 2 år vid tingsrätt eller förvaltningsrätt
- Aspirantutbildning: Specialiserad utbildning hos Åklagarmyndigheten
- Praktik: Praktisk tjänstgöring under handledning
- Förkunskapskrav: Högskolebehörighet och starkt juridiskt intresse
Många distriktsåklagare får möjlighet att arbeta med specialiserade brottsområden, som miljöbrott eller ekonomisk brottslighet, vilket ger både omväxling och fördjupad expertis i yrkesrollen.
Vanliga förmåner och ersättningar
Distriktsåklagare har ofta tillgång till kollektivavtalade förmåner som tjänstepension, friskvårdsbidrag och generösa semestervillkor. Vidare kan flexibla arbetstider, kompetensutveckling och möjlighet till distansarbete förekomma beroende på arbetsgivare och arbetsplats. Vissa arbetsgivare erbjuder även mentorskap och vidareutbildning inom rättsområdet.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen om tjänster som Distriktsåklagare är relativt hög, särskilt i större städer där många jurister söker sig till rättsväsendet. Urvalet präglas av höga krav på både formell kompetens och personlig lämplighet. Arbetet kan vara pressande med stora ärendemängder och snabba beslutsprocesser, vilket ställer krav på stresstålighet och förmåga att prioritera. Dessutom är yrkesrollen ofta föremål för medial granskning, vilket kräver integritet och gott omdöme. Bristen på tydliga framtidsprognoser gör att konkurrenssituationen kan variera över tid och mellan regioner.
Tips för dig som vill bli Distriktsåklagare
För att lyckas som Distriktsåklagare är det bra att kombinera analytisk förmåga med noggrannhet och ett starkt rättspatos. Det rekommenderas att tidigt skaffa sig erfarenhet från rättsväsendet, exempelvis via praktik eller som notarie, för att bygga förståelse för domstolsarbetet. Att utveckla god kommunikationsförmåga är avgörande, då rollen innebär att argumentera inför domstol och samarbeta med andra myndigheter. Självdisciplin och förmåga att arbeta under press är viktiga egenskaper för att hantera det höga tempot och det stora ansvaret. Att kontinuerligt vidareutbilda sig inom juridik och specialområden kan ge fördelar i karriären. Engagemang för rättssäkerhet och objektivitet är centralt, liksom att visa integritet i alla beslut. Slutligen ger ett strukturerat arbetssätt bättre möjligheter att hantera komplexa ärenden och utvecklas långsiktigt inom yrket.
Nyckelfakta om Distriktsåklagare
- Utbildningsnivå: Juristexamen (4,5 år) + notariemeritering
- Arbetsmiljö: Kontorsbaserad med domstolsförhandlingar och högt tempo
- Vanlig arbetsform: Tillsvidareanställning på Åklagarmyndigheten
- Efterfrågan: 758 lediga jobb inom yrkesgruppen Åklagare
- Könsskillnader: Kvinnor tjänar 90% av männens lön
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år som Distriktsåklagare finns möjligheter att avancera till mer specialiserade roller, såsom kammaråklagare eller chefsåklagare. Vissa väljer att fördjupa sig inom särskilda rättsområden eller arbeta med internationella brottmål. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos finns det ingen exakt bedömning för Distriktsåklagare, men inom yrkesgruppen Åklagare rapporteras 758 lediga jobb, vilket tyder på en fortsatt efterfrågan på kompetenta jurister. Framtidsutsikterna påverkas dock av förändringar i brottslighet, politiska prioriteringar och rättsväsendets resurser. Möjligheter till vidareutbildning och intern befordran är goda, särskilt för jurister med erfarenhet och specialistkompetens.
Vanliga frågor om Distriktsåklagare
- Vad tjänar en Distriktsåklagare?
- En Distriktsåklagare har en snittlön på 60900 kr per månad. Män tjänar upp till 64 800 kr och kvinnor 58 100 kr. - Hur blir man Distriksåklagare?
- För att bli Distriktsåklagare krävs juristexamen, notariemeritering samt genomgången aspirantutbildning hos Åklagarmyndigheten. - Vilka arbetsuppgifter har en Distriktsåklagare?
- Arbetsuppgifterna omfattar att leda förundersökningar, väcka åtal och föra talan i brottmål inför domstol. - Finns det regionala löneskillnader?
- Ja, lönen kan variera beroende på ort och arbetsgivare, men exakta siffror är svåra att ange. - Vilka är de vanligaste förmånerna?
- Vanliga förmåner är tjänstepension, friskvårdsbidrag, generös semester och ibland möjlighet till distansarbete. - Hur ser konkurrensen ut?
- Konkurrensen är relativt hög, särskilt i storstäder, och urvalet präglas av höga krav på både utbildning och personlig lämplighet. - Vilka karriärvägar finns?
- Efter några år finns möjlighet att avancera till kammaråklagare, chefsåklagare eller specialisera sig inom vissa brottsområden.
Lön fördelat på ålder och sektor
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 42900 kr | 44100 kr | |
| 35-44 | 55000 kr | 59200 kr | |
| 45-54 | 67600 kr | 70500 kr | |
| 55-64 | 73100 kr | 74900 kr | |
| Snitt | 90% | 58300 kr | 60900 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42900 kr | 44100 kr |
| 35-44 | 95% | 55000 kr | 59200 kr |
| 45-54 | 93% | 67600 kr | 70500 kr |
| 55-64 | 97% | 73100 kr | 74900 kr |
| 65-68 | 70000 kr | 70100 kr | |
| Snitt | 90% | 58300 kr | 60900 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42900 kr | 44100 kr |
| 35-44 | 95% | 55000 kr | 59200 kr |
| 45-54 | 93% | 67600 kr | 70500 kr |
| 55-64 | 97% | 73100 kr | 74900 kr |
| 65-68 | 70000 kr | 70100 kr | |
| Snitt | 90% | 58300 kr | 60900 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| Snitt | 90% | 61800 kr | 64800 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 43500 kr | 45400 kr |
| 35-44 | 95% | 56600 kr | 61200 kr |
| 45-54 | 93% | 69400 kr | 73300 kr |
| 55-64 | 97% | 74200 kr | 75800 kr |
| 65-68 | 68300 kr | 68400 kr | |
| Snitt | 90% | 61800 kr | 64800 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 43500 kr | 45400 kr |
| 35-44 | 95% | 56600 kr | 61200 kr |
| 45-54 | 93% | 69400 kr | 73300 kr |
| 55-64 | 97% | 74200 kr | 75800 kr |
| 65-68 | 68300 kr | 68400 kr | |
| Snitt | 90% | 61800 kr | 64800 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 42600 kr | 43400 kr | |
| 35-44 | 53900 kr | 57900 kr | |
| Snitt | 90% | 55800 kr | 58100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42600 kr | 43400 kr |
| 35-44 | 95% | 53900 kr | 57900 kr |
| 45-54 | 93% | 66300 kr | 68400 kr |
| 55-64 | 97% | 71800 kr | 73800 kr |
| Snitt | 90% | 55800 kr | 58100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 96% | 42600 kr | 43400 kr |
| 35-44 | 95% | 53900 kr | 57900 kr |
| 45-54 | 93% | 66300 kr | 68400 kr |
| 55-64 | 97% | 71800 kr | 73800 kr |
| Snitt | 90% | 55800 kr | 58100 kr |
Om datan
All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.
Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.
Yrket Distriktsåklagare har SSYK-koden 2613, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.
