Arkivarie

Vad gör en arkivarie? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En arkivarie ansvarar för att bevara, ordna och tillgängliggöra information och dokumentation inom organisationer, myndigheter eller företag. Arbetsuppgifterna omfattar att strukturera och digitalisera arkiv, upprätta register, säkerställa informationssäkerhet samt ge råd om dokumenthantering och gallring. Ofta sker arbetet i nära samarbete med andra yrkesgrupper som jurister, historiker och IT-specialister. Arbetsmiljön är vanligtvis kontorsbaserad och kan innebära både självständigt arbete och samverkan i projekt. Många arkivarier arbetar inom offentlig sektor, men det finns även roller i privat näringsliv och ideella organisationer.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har arkivarie lön utvecklats stadigt uppåt. År 2022 låg genomsnittslönen på 35200 kronor per månad, för att under 2023 öka till 36 100 kronor. År 2024 har snittlönen nått 37 600 kronor, vilket motsvarar en ökning på cirka 6,8 % under perioden. Den positiva löneutvecklingen kan delvis förklaras av ökad efterfrågan på arkivkompetens i samband med digitalisering och ökade krav på informationshantering. Trots att yrket traditionellt har haft en stabil lönebild har de senaste årens arbete med att synliggöra arkivariens roll i digitala omställningar bidragit till en något starkare löneutveckling än inflationen.

Arkivarie lön – komplett översikt

• Snittlön: 37 600 kr/mån
• Lägsta lön: 31 100 kr/mån
• Högsta lön: 42 500 kr/mån
• Timlön (snitt): 226 kr
• Mäns snittlön: 38 200 kr
• Kvinnors snittlön: 37 400 kr (98% av mäns lön)
• Regionala skillnader: Lönenivåer kan variera beroende på region och arbetsgivare, med något högre löner i storstadsregioner.

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som arkivarie krävs vanligtvis en akademisk utbildning med inriktning mot arkiv- och informationsvetenskap, ofta på kandidat- eller magisternivå. Det är också vanligt att komplettera examen med kurser inom juridik, historia eller IT för att möta arbetsmarknadens krav. Praktisk erfarenhet, exempelvis genom praktik eller traineeprogram, är ofta meriterande.

• Kandidat- eller magisterexamen inom arkiv- och informationsvetenskap (3–5 år)
• Kompletterande kurser i juridik, IT eller historia
• Praktik eller traineeprogram under eller efter studierna
• Förkunskapskrav är oftast grundläggande behörighet till högskola
• Certifieringar och onlinekurser inom informationshantering kan vara meriterande

Vanliga förmåner och ersättningar

Förmåner för arkivarier omfattar ofta flexibla arbetstider, möjlighet till distansarbete, friskvårdsbidrag och kompetensutveckling via kurser eller konferenser. Tjänstepension och extra semesterdagar är också vanligt förekommande inom offentlig sektor. Vissa arbetsgivare erbjuder dessutom subventionerad lunch eller personalstöd.

Konkurrens och utmaningar

Trots att efterfrågan på arkivarier nationellt bedöms vara stor, kännetecknas arbetsmarknaden av en paradoxal rekryteringssituation. Det råder svårigheter att hitta rätt kompetens samtidigt som det finns en relativt hög andel deltidsarbetande och personer som lämnar yrket. Digitalisering ställer ökade krav på tekniska kunskaper och anpassningsförmåga, något som kan innebära utmaningar för de som saknar aktuell IT-kompetens. Samtidigt kan konkurrensen vara tuff om de mest attraktiva tjänsterna, särskilt i storstäder och på större organisationer. Förmågan att kontinuerligt vidareutbilda sig och hålla sig ajour med nya regelverk och teknik är avgörande för att lyckas långsiktigt.

Tips för dig som vill bli arkivarie

För att lyckas som arkivarie är det bra att kombinera analytisk förmåga med noggrannhet och intresse för struktur. En god kommunikationsförmåga gör det lättare att samarbeta med kollegor och förmedla arkivets värde till andra. Att vara nyfiken och hålla sig uppdaterad om digitala verktyg ökar möjligheterna att anpassa sig till nya arbetsmetoder. Det är även viktigt att kunna arbeta självständigt och ta ansvar för projekt, samtidigt som flexibilitet och problemlösningsförmåga underlättar hanteringen av komplexa informationsflöden. Praktisk erfarenhet genom praktikplatser eller extrajobb ger värdefulla insikter om yrkets vardag. Att bygga ett nätverk inom branschen kan dessutom öppna dörrar till framtida karriärmöjligheter.

Nyckelfakta om Arkivarie

• Utbildningsnivå: Kandidat- eller magisterexamen i arkiv- och informationsvetenskap
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, ofta inom offentlig sektor
• Arbetsmarknad: Stora möjligheter till arbete nationellt
• Vanlig anställningsform: Heltid, men även deltidsanställningar förekommer
• Specialkunskaper: Digital informationshantering och juridik

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter 3–5 år i yrket kan en arkivarie utvecklas till specialist inom digital arkivering eller ta steget till projektledare för större digitaliseringsprojekt. Det finns även möjligheter att avancera till chefsarkivarie eller arbeta som konsult inom informationshantering. Enligt Arbetsförmedlingens prognos är framtidsutsikterna stabila, med fortsatt stor efterfrågan på yrkeskompetensen och ett oförändrat behov på fem års sikt. Inom yrkesgruppen finns cirka 620 lediga jobb, vilket indikerar goda möjligheter för den som är kvalificerad. Den ökande digitaliseringen och nya lagkrav på informationshantering väntas dessutom skapa fler karriärvägar framöver.

Vanliga frågor om Arkivarie

• Vad tjänar en arkivarie?
  - En arkivarie har i genomsnitt 37 600 kronor i månadslön, med variation beroende på erfarenhet och utbildning.
• Hur blir man arkivarie?
  - Vanlig väg är kandidat- eller magisterexamen i arkiv- och informationsvetenskap, ofta kompletterat med kurser i juridik eller IT.
• Finns det skillnader i lön mellan män och kvinnor?
  - Ja, kvinnor tjänar i snitt 37 400 kr/mån och män 38 200 kr/mån, vilket innebär att kvinnor har cirka 98 % av männens lön.
• Vilka arbetsplatser anställer arkivarier?
  - Vanligt förekommande arbetsgivare är myndigheter, kommuner, landsting samt större företag och organisationer.
• Hur ser framtiden ut för arkivarier?
  - Prognosen är stabil med fortsatt stor efterfrågan, särskilt med ökad digitalisering och krav på informationshantering.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga?
  - Noggrannhet, analytisk förmåga, kommunikativ styrka och teknisk nyfikenhet värderas högt.
• Finns det regionala löneskillnader?
  - Ja, lönerna tenderar att vara något högre i storstadsregioner jämfört med övriga landet.