Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden passerade 1,2 biljoner – men kostnaden minskade 2025
Vid utgången av 2025 hade Sveriges statsskuld ökat till 1 244 miljarder kronor, en ökning med 93 miljarder under året. Skuldkvoten steg därmed från 18 till 19 procent av BNP. Trots att skulden växte minskade statens kostnad för att förvalta skulden till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP.
Vad låg bakom utvecklingen?
- Staten gick med underskott för andra året i rad. Det innebär att utgifterna översteg inkomsterna och att upplåningsbehovet ökade.
- Den svenska kronan stärktes under året. Eftersom en del av statsskulden är exponerad mot andra valutor blev kostnaden lägre när kronan blev mer värd jämfört med dessa valutor.
- Riksgälden fortsatte att minska valutaexponeringen i skulden och påbörjade även en minskning av realskulden, enligt nya riktlinjer.
- Efterfrågan på svenska statspapper var stark, särskilt från utländska investerare, vilket underlättade upplåningen.
Varför spelar förändringarna roll för statsfinanser och skattebetalare?
En växande statsskuld innebär att staten tar på sig större åtaganden som behöver hanteras över tid. Om underskotten fortsätter kan skuldbördan öka ytterligare, vilket kan påverka hur staten prioriterar mellan olika utgifter och intäkter framöver. Detta kan i sin tur påverka statsbudgetens handlingsutrymme.
Samtidigt visar den minskade kostnaden för räntor och förvaltning att valutakursrörelser – i det här fallet en starkare krona – kan bidra till att dämpa statens räntekostnader. Detta minskar belastningen på statsbudgeten på kort sikt, även om skulden ökar. Det är dock viktigt att notera att denna kostnadsminskning främst är kopplad till valutaförändringar och inte till lägre räntor på själva lånen.
Hur kan utvecklingen tolkas?
- En fortsatt ökning av statsskulden, särskilt om den drivs av återkommande underskott, kan på sikt innebära att staten behöver anpassa sin ekonomiska politik för att hantera en större skuldbörda. Det betyder dock inte att skatter eller avgifter omedelbart påverkas, men det kan påverka statens framtida prioriteringar.
- Den starka kronan har gett staten lägre räntekostnader för den del av skulden som är valutaexponerad. Om kronan försvagas i framtiden kan den effekten förändras.
- Stark efterfrågan på svenska statspapper, särskilt från utländska investerare, tyder på fortsatt förtroende för Sveriges statsfinanser. Det gör det lättare och billigare för staten att låna på marknaden, vilket ger visst handlingsutrymme även om skulden växer.
Att tänka på framåt
Kostnaden för statsskulden är för närvarande låg tack vare valutaförändringar, men det underliggande underskottet pekar på en strukturell utmaning för statsbudgeten. Om underskotten fortsätter kan statsskulden komma att växa ytterligare, och då kan framtida ränteuppgångar eller valutaförsvagningar snabbt öka kostnaderna. Det är därför viktigt att följa både skuldens storlek och statens löpande budgetbalans samt hur Riksgälden hanterar riskerna i upplåningen.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
