Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden ökade men räntekostnaden sjönk – kronan gav oväntad lättnad
Riksgäldens årsrapport för 2025 visar på en ovanlig situation: Sveriges statsskuld växte, men den faktiska kostnaden för att betala räntor på skulden blev lägre än året innan. Vid slutet av 2025 uppgick statsskulden till 1 244 miljarder kronor, en ökning med 93 miljarder jämfört med året innan. Samtidigt steg skuldkvoten från 18 till 19 procent av BNP.
Större skulder trots minskade räntekostnader
Detta är andra året i rad som staten redovisar underskott, vilket innebär att statens utgifter har överstigit inkomsterna och att upplåningen har ökat. Trots detta minskade den totala räntekostnaden för skulden till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen är att den svenska kronan stärktes under året, vilket minskade kostnaden för den del av statsskulden som är exponerad mot utländska valutor. Det är alltså valutakursrörelser – inte lägre räntesatser – som har lett till lägre kostnader.
Vad betyder detta för Sveriges statsfinanser?
- Staten har kunnat finansiera sina underskott till en lägre kostnad än väntat tack vare valutakurseffekten, trots att den totala skulden har ökat.
- Starkt förtroende på marknaden har gjort att efterfrågan på svenska statspapper varit hög, även bland utländska investerare. Det har bidragit till stabilitet i statens upplåning.
- Riksgälden har fortsatt arbetet med att minska statsskuldens exponering mot valuta och realskuld, vilket påverkar risk och kostnadsbild framåt.
Hur kan skattebetalare och hushåll tolka utvecklingen?
- Den lägre räntekostnaden innebär att statsbudgetens belastning från skuldräntor blir mindre än om valutakursen varit svagare – även om skulden som sådan växer.
- Att underskottet nu är en återkommande trend, snarare än ett undantag, gör det relevant att följa hur staten långsiktigt hanterar sin upplåning och kostnadsnivå.
- Stabiliteten och det starka förtroendet för svenska statspapper kan bidra till ett lugnare ränteläge i ekonomin, men påverkar inte direkt hushållens bolåneräntor eller skattenivåer utan andra förändringar.
Viktiga förbehåll och att tänka på
- Kostnadsminskningen är beroende av valutakursen – om kronan försvagas kan räntekostnaden öka igen.
- Skuldkvoten (19 procent av BNP) ska inte blandas ihop med den faktiska skulden i kronor.
- Det är fortsatt viktigt att följa utvecklingen, särskilt om underskotten blir bestående och om valutaläget förändras.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
