Statsskulden

Statsskulden växte 2025 – men räntekostnaden sjönk bland annat efter en starkare krona

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och uppgick till 1 244 miljarder kronor, motsvarande 19 procent av BNP. Denna ökning beror på att staten gick med underskott för andra året i rad, vilket innebär att utgifterna översteg inkomsterna och att staten behövde låna mer för att täcka skillnaden.

Varför statsskulden blev billigare trots att den växte

Det särskilda med årets utveckling är att kostnaden för att betala räntor och valutasäkringar på statsskulden minskade till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen är att den svenska kronan stärktes under året. Eftersom delar av statsskulden är upptagen i utländsk valuta innebär en starkare krona att det blir billigare för staten att betala tillbaka dessa lån och att säkra sig mot valutaförändringar. Valutakursen har därmed fungerat som en buffert mot ökade räntekostnader, trots att skulden vuxit.

Vad betyder det för statsfinanser och skattebetalare?

• Staten kan under nuvarande förhållanden låna mer utan att räntekostnaden för statsbudgeten ökar. Det minskar för närvarande trycket på statsbudgetens ränteutgifter.
• En stark krona har minskat statens betalningsbörda på lån i utländsk valuta. Omvänt kan en svagare krona i framtiden öka kostnaderna, vilket gör valutakursen till en viktig riskfaktor att följa.
• Att statsskulden ökar på grund av återkommande underskott är en signal om att statens finanser är ansträngda. Om denna trend fortsätter kan det på sikt behövas åtgärder för att återställa balansen.
• Riksgäldens val att minska realskulden (skuld kopplad till inflation) visar på en försiktighet mot framtida inflationsrisker, vilket kan påverka statens framtida kostnader.

Hur kan utvecklingen tolkas?

För den som följer statens ekonomi är årets paradox – högre skuld men lägre kostnad – ett exempel på hur valutakurser och marknadsförhållanden påverkar statens kostnader. Det visar också att statsskulden inte automatiskt innebär högre utgifter för staten varje år, utan att sammansättningen av skulden och yttre faktorer har stor betydelse.

Det är dock viktigt att notera att den lägre kostnaden till stor del beror på faktorer som staten inte själv styr över, såsom valutakursen. Om kronan skulle försvagas i framtiden kan statens räntekostnader öka. Samtidigt innebär återkommande underskott att skulden kan fortsätta växa, vilket på sikt kan påverka statsfinansernas utveckling.

För skattebetalare och samhällsekonomiskt intresserade visar utvecklingen vikten av att följa både skuldbeloppet och kostnaden för skulden – och att förstå vilka faktorer som ligger bakom förändringar i statens ekonomi.

• Statens ökade upplåning har lett till att fler statsobligationer finns på marknaden, vilket kan påverka ränteläget generellt. Någon omedelbar effekt på hushållens räntor eller skatter kan dock inte utläsas enbart av denna utveckling.
• Att efterfrågan på svenska statspapper ökat bland utländska investerare tyder på fortsatt förtroende för svenska statsfinanser, men påverkar i dagsläget främst Riksgäldens möjligheter att finansiera underskottet till rimliga villkor.

Sammanfattningsvis visar 2025 års utveckling att statens ekonomi påverkas av flera faktorer utöver det egna budgetarbetet, och att risker för framtida kostnadsökningar finns kvar även om läget för statsbudgeten just nu är gynnsamt.