Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden växte men blev billigare – vad betyder det för statsfinanserna?
Riksgäldens årsrapport för 2025 visar en ovanlig utveckling: statsskulden ökade kraftigt, men kostnaden för skulden sjönk samtidigt. Statsskulden steg med 93 miljarder kronor och landade på 1 244 miljarder kronor vid årets slut, motsvarande 19 procent av BNP. Samtidigt sjönk statens kostnad för skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Det innebär att själva skuldnivån har vuxit, men att kostnaden för att hantera skulden ändå blivit lägre.
Varför ökade statsskulden?
Bakgrunden till ökningen är att staten gick med ett betydande budgetunderskott för andra året i rad. Underskottet 2025 var 102 miljarder kronor, vilket gjorde att lånebehovet steg. För att möta det ökade behovet emitterade Riksgälden fler statsobligationer och återupptog dessutom upplåning i euro – för första gången sedan 2018. I juni 2025 tog staten upp ett lån på 2 miljarder euro till en ränta på 2,097 procent, vilket möttes av stark efterfrågan från internationella investerare.
Varför sjönk kostnaden för statsskulden?
Trots den växande skulden minskade alltså räntekostnaden. Den främsta förklaringen är att den svenska kronan stärktes under året. Eftersom en del av statsskulden är i utländsk valuta, och staten hanterar valutarisker med derivat, innebär en starkare krona att det blir billigare att betala räntor och amorteringar på dessa lån. Det är alltså valutakursrörelser snarare än lägre räntor på samtliga nya lån som har sänkt den totala kostnaden.
Hur påverkar utvecklingen statsfinanser och skattebetalare?
- Staten har kunnat låna mer utan att räntekostnaden ökat – tvärtom har den minskat till en historiskt låg nivå, både i kronor och som andel av BNP.
- Den låga kostnaden innebär att staten för närvarande har mer utrymme för offentliga utgifter och investeringar utan att räntebördan ökat.
- Stark efterfrågan på svenska statspapper, även från utländska investerare, visar att Sverige fortsatt har tillgång till kapitalmarknaden på förmånliga villkor.
Hur ska man tolka utvecklingen framåt?
Att räntekostnaden är låg trots en växande skuld kan ses som positivt för statsfinansernas kortsiktiga stabilitet. Samtidigt är det viktigt att notera att den minskade kostnaden till stor del beror på valutakursrörelser – faktorer som kan förändras snabbt om kronan försvagas igen. Skuldtillväxten beror på återkommande budgetunderskott, vilket är en underliggande utmaning som kvarstår även om räntekostnaden tillfälligt är låg.
För skattebetalare och hushåll innebär situationen att trycket på statsbudgeten från ränteutgifter är lågt just nu. Det ger regeringen mer handlingsutrymme, men det är ingen garanti för framtiden. Om underskotten fortsätter och kronan försvagas kan kostnaderna öka igen. Därför är det relevant att följa både utvecklingen av underskott och valutakurser framöver.
- Statsskulden ökade med 93 miljarder kronor till 1 244 miljarder kronor under 2025.
- Kostnaden för skulden sjönk till 13 miljarder kronor, främst tack vare en starkare krona.
- Budgetunderskottet på 102 miljarder kronor är det som driver skuldtillväxten.
- Statslåneräntan fastställdes till 2,48 % för en kort period i början av 2026, men denna siffra är administrativ och inte alltid identisk med de faktiska upplåningsräntorna.
Det är viktigt att skilja på statsskuldens storlek och dess kostnad. Den nuvarande situationen är fördelaktig för statsfinanserna, men bygger delvis på faktorer utanför statens kontroll. Ett fortsatt underskott kan på sikt leda till ökade räntekostnader om marknadsläget förändras.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
