Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden växte men blev billigare: Kronan räddade statskassan 2025
Under 2025 fortsatte Sveriges statsskuld att öka, efter ett andra år i rad med budgetunderskott. Vid årets slut uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP. Trots att staten lånade mer minskade den faktiska kostnaden för att betala ränta på skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP.
Vad har hänt?
- Statsskulden ökade med 93 miljarder kronor under 2025.
- Kostnaden för att betala ränta på skulden minskade och landade på 13 miljarder kronor.
- Den svenska kronan stärktes under året, vilket sänkte kostnaden för den del av statsskulden som är upplånad i utländsk valuta.
- Riksgälden ökade utbudet av statsobligationer för att möta det växande lånebehovet.
- Minskning av valutaexponeringen och realskulden påbörjades enligt nya riktlinjer.
Varför spelar det roll?
För statsfinanserna innebär utvecklingen att staten har kunnat finansiera sina underskott utan att räntekostnaderna för skulden har ökat nämnvärt. Den starkare kronan har bidragit till att hålla nere ränteutgifterna, särskilt för lån i utländsk valuta. Det starka intresset för svenska statspapper, både bland svenska och utländska investerare, tyder på fortsatt förtroende för statens upplåning.
Det är dock viktigt att notera att den låga räntekostnaden delvis är en effekt av valutakursrörelser och att kostnaden kan förändras om kronan försvagas. Eftersom staten fortsätter att gå med underskott för andra året i rad, ökar skulden, vilket på sikt kan påverka hur stor del av statsbudgeten som behöver avsättas till räntebetalningar om förutsättningarna förändras.
Hur kan utvecklingen tolkas?
- Statens ökade upplåning har hittills inte lett till någon kraftig ökning av räntekostnaderna, främst tack vare den starkare kronan. Det ger visst utrymme i statsbudgeten på kort sikt.
- Skattebetalare påverkas inte direkt av den ökade skulden för närvarande, eftersom kostnaden för att hålla skulden är låg. Om underskotten fortsätter och valutakursen förändras kan dock trycket på statsbudgeten öka framöver.
- Stabiliteten på statspappersmarknaden och den starka efterfrågan på svenska statspapper är positivt för svensk ekonomi. Det innebär att staten kan låna till förmånliga villkor även vid ökade lånebehov.
- Riksgäldens strategi att minska valutaexponeringen minskar risken för framtida kostnadsökningar om kronan skulle försvagas.
För den som följer statsfinanser är det betydelsefullt att inte bara titta på skuldbeloppet, utan också på vad det faktiskt kostar att låna och vilka faktorer som påverkar den kostnaden. Så länge räntor och valutakurser är gynnsamma kan staten hantera större skuldbelopp, men utvecklingen behöver följas noggrant om förutsättningarna förändras.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
