Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden steg till över 1,2 biljoner – men räntekostnaden sjönk kraftigt
Riksgäldens årsrapport för 2025 visar att Sveriges statsskuld ökade med 93 miljarder kronor och uppgick till 1 244 miljarder kronor vid årets slut, motsvarande 19 procent av BNP. Det är andra året i rad som staten redovisar underskott i budgeten, vilket innebär att upplåningen fortsätter för att täcka utgifterna. Samtidigt minskade statens kostnad för skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP.
Stark krona pressade ned kostnaden för lånen
Kostnadsminskningen beror främst på att den svenska kronan stärktes under året. Eftersom en del av statsskulden är exponerad mot utländska valutor innebär en starkare krona att det blir billigare för staten att betala tillbaka dessa lån. Detta har gett statsfinanserna en tillfällig lättnad, trots att den faktiska skulden vuxit.
Ökad upplåning och förändrad skuldstruktur
För att möta underskotten har Riksgälden ökat utbudet av statsobligationer, och efterfrågan på dessa papper har varit stark – även bland utländska investerare. Samtidigt har Riksgälden börjat minska den så kallade realskulden (den del av skulden som är knuten till inflationen) enligt nya riktlinjer, vilket kan påverka statsskuldsportföljens känslighet för framtida inflationsförändringar.
Vad betyder det för statsbudgeten och skattebetalare?
- Staten lånar mer, men räntekostnaden per lånekrona är för närvarande låg tack vare valutautvecklingen.
- En växande skuld kan på sikt innebära att staten behöver prioritera mellan olika utgifter om räntorna stiger eller kronan försvagas igen.
- Den starka efterfrågan på svenska statspapper visar att investerare har fortsatt förtroende för Sveriges ekonomi, vilket underlättar upplåningen och bidrar till lägre finansieringskostnader.
- För sparare innebär en stark krona ofta lägre avkastning på utländska tillgångar, men samtidigt stabilare svenska statsobligationer.
Viktiga saker att hålla koll på framåt
- Kostnadsminskningen är starkt kopplad till valutakursen – om kronan försvagas kan räntekostnaden öka igen.
- Trots lägre räntekostnad fortsätter underskotten att bygga upp skulden, vilket ökar den långsiktiga skuldbördan.
- Skillnaden mellan nominell skuld och realskuld är viktig för att förstå statens långsiktiga exponering mot inflation och ränteförändringar.
Sammanfattning
Utvecklingen under 2025 visar att statsbudgeten för närvarande klarar en högre skuldnivå utan att räntekostnaderna ökar. Eftersom detta till stor del beror på valutakursen är det dock viktigt att inte ta dagens låga kostnader för givna. Om ränteläget eller kronans värde förändras kan det snabbt bli dyrare för staten att låna, vilket kan påverka det framtida handlingsutrymmet i statsbudgeten. Läget ser gynnsamt ut just nu, men fortsatt vaksamhet kring skuldsättning och kostnadsutveckling är motiverad.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
