Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden ökade men räntekostnaden sjönk bland annat efter en starkare krona
Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor, motsvarande 19 procent av BNP. Skulden steg till följd av statliga budgetunderskott för andra året i rad. Samtidigt minskade den faktiska räntekostnaden för staten till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP – en av de lägsta nivåerna på senare år.
Varför minskade statens räntekostnad?
Den främsta orsaken till den lägre räntekostnaden var att den svenska kronan stärktes under året. Eftersom en del av statsskulden är upplånad i utländsk valuta innebär en starkare krona att dessa lån blir billigare att betala tillbaka i svenska kronor. Detta har lett till att statens löpande kostnader för skulden minskat, trots fortsatt upplåning för att täcka underskott.
Vad betyder det för statsfinanser och skattebetalare?
- Staten kan hantera sina underskott till en lägre kostnad än tidigare, vilket minskar behovet av att omfördela resurser från andra utgifter enbart för att betala räntor.
- Den låga räntekostnaden innebär att det finns ett större utrymme i statsbudgeten, vilket kan ge staten ökad handlingsfrihet om utvecklingen består.
- En skuldkvot på 19 procent av BNP är låg i ett historiskt och internationellt perspektiv, vilket ger Sverige marginaler för att hantera framtida kriser eller oväntade utgiftsbehov.
- Stark efterfrågan på svenska statspapper, även bland utländska investerare, tyder på fortsatt förtroende för Sveriges ekonomi och statens förmåga att hantera sin upplåning.
Vad bör man ha i åtanke framåt?
- Underskotten har fortsatt två år i rad, vilket innebär att statsskulden ökar i absoluta tal även om kostnaden varit låg hittills.
- Om kronan skulle försvagas i framtiden kan räntekostnaden för den valutaexponerade delen av skulden öka igen. Det finns alltså ingen garanti för att de låga kostnaderna består.
- En större andel av Sveriges statsskuld förfaller inom kortare tid jämfört med många euroländer, vilket innebär att Riksgälden behöver vara fortsatt aktiv och försiktig i sin upplåningsstrategi.
Hur kan utvecklingen tolkas?
Utvecklingen under året visar att staten har kunnat finansiera sina underskott till en lägre kostnad än tidigare, trots att skulden ökat. De minskade ränteutgifterna innebär att mer av statens resurser kan användas till annat än att betala räntor, så länge kronan förblir stark. Samtidigt är det viktigt att notera att de låga kostnaderna till stor del beror på valutakursutvecklingen, vilket kan förändras snabbt. Därför är det rimligt att se den nuvarande situationen som fördelaktig men inte utan risk, och att följa hur staten hanterar både upplåning och valutarisken framöver.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
