Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden når ny rekordnivå – men räntekostnaderna sjunker
Vid utgången av februari 2026 uppgick Sveriges statsskuld till 1 201 miljarder kronor. Det innebär en fortsatt ökning jämfört med föregående år, då skulden steg med 93 miljarder kronor under 2025. Samtidigt har statens kostnad för att hantera skulden minskat och uppgick till 13 miljarder kronor under 2025, motsvarande 0,2 procent av BNP. Detta är en historiskt låg nivå i förhållande till skuldens storlek.
Vad ligger bakom utvecklingen?
- Staten har haft underskott i sina betalningar de senaste två åren, vilket har ökat lånebehovet.
- I februari 2026 redovisades dock ett oväntat stort överskott på 83,4 miljarder kronor. Skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor högre än förväntat, främst till följd av kompletteringsbetalningar.
- Utgifterna för vissa myndigheter, särskilt försvaret, blev lägre än beräknat.
- Kostnaden för statsskulden har hållits nere bland annat tack vare en starkare svensk krona, vilket gjort det billigare att betala ränta på lån i utländsk valuta.
- Riksgälden har fortsatt att minska statens exponering mot utländsk valuta, vilket minskar känsligheten för valutaförändringar.
Vad betyder det för statsfinanser och skattebetalare?
Trots att skulden växer hålls statens räntekostnader på en historiskt låg nivå. Det innebär att en mindre andel av statsbudgeten behöver gå till räntebetalningar, vilket ger större utrymme för andra utgifter. En starkare krona fungerar som en buffert mot stigande räntekostnader på utländska lån och kan bidra till att dämpa behovet av snabba åtgärder för att stärka statsfinanserna.
Att februariutfallet blev betydligt bättre än väntat kan tyda på att statens ekonomi är mer motståndskraftig än tidigare prognoser visat. Samtidigt är det viktigt att notera att förbättringen till stor del beror på engångsposter, såsom kompletteringsbetalningar, och att detta inte nödvändigtvis är en varaktig trend.
Hur kan man tolka utvecklingen framåt?
- Underskottet för de senaste tolv månaderna är fortfarande 101,5 miljarder kronor, vilket innebär att staten fortsätter att låna mer än den får in.
- Om nuvarande trend fortsätter kan skulden komma att passera 1 250 miljarder kronor inom något år, vilket innebär att utvecklingen behöver följas noggrant.
- Räntekostnaderna är låga nu, men om kronan försvagas igen kan statens kostnader öka, särskilt för lån i utländsk valuta.
- En del av skattepengarna går till räntor, men den andelen är för närvarande ovanligt låg. Det ger visst utrymme för andra satsningar inom statsbudgeten.
- Bättre än väntade skatteintäkter kan tyda på att konjunkturen är starkare än befarat, vilket kan påverka framtida budgetbeslut.
För den som följer statsfinanserna är det viktigt att uppmärksamma både skuldens utveckling och kostnaden för att hantera den. En växande skuld behöver inte innebära akuta problem så länge statsbudgeten är under kontroll och kostnaderna hålls nere, men utvecklingen kräver fortsatt vaksamhet och noggrann styrning framöver.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
