Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden ökar men räntekostnaden sjunker – vad betyder det för statsfinanserna?
Sveriges statsskuld fortsatte att växa under 2025 och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor, en ökning med 93 miljarder jämfört med året innan. Statens underskott var den främsta orsaken till att skulden steg för andra året i rad. Trots den ökande skulden minskade statens kostnader för räntor till 13 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP. Denna minskning berodde främst på att den svenska kronan stärktes, vilket sänkte kostnaden för den valutaexponerade delen av skulden.
Varför spelar det här roll?
Det finns en paradox i att staten lånar mer men ändå betalar mindre i ränta. Det är viktigt att notera att den lägre räntekostnaden inte beror på en varaktig förbättring av statens ekonomi, utan är en effekt av valutakursen. Om kronan försvagas i framtiden kan kostnaderna öka igen. Samtidigt innebär de fortsatta underskotten att statsskulden fortsätter att stiga, vilket på sikt kan begränsa statsbudgetens handlingsutrymme.
- Skuldkvoten steg från 18 till 19 procent av BNP.
- Statsskulden finansierades genom ökat utbud av statsobligationer, där intresset från utländska investerare var starkt.
- Riksgälden höll löptiden på skulden inom riktvärdet, vilket bidrar till stabilitet men innebär också att en stor del av skulden måste omförhandlas inom några år.
Hur kan utvecklingen tolkas och vad innebär det framåt?
För statsfinanserna innebär den nuvarande situationen att staten tillfälligt har lägre räntekostnader trots ökad upplåning. Eftersom underskotten fortsätter att driva upp skulden, ökar den totala skuldbördan för staten. Det är också viktigt att vara medveten om att den gynnsamma effekten av en stark krona snabbt kan förändras om valutaläget vänder. Lägre räntekostnader idag innebär inte nödvändigtvis att skulden är mindre riskabel på sikt.
- Den nuvarande lättnaden i räntekostnader är tillfällig och kan förändras om kronan försvagas eller ränteläget stiger.
- Underskotten är en långsiktig risk för statsfinanserna, eftersom de driver skulden uppåt oavsett kostnadsläget just nu.
- Det är viktigt att tolka lägre räntekostnader som en följd av valutakursrörelser, inte som ett tecken på att statens ekonomi blivit starkare.
För den som följer statsskulden är det centralt att skilja mellan den faktiska upplåningen och de tillfälliga effekterna av valutakurser. En lägre räntekostnad kan ge visst andrum i statsbudgeten, men den underliggande obalansen kvarstår och kan snabbt bli mer kännbart om omvärldsförutsättningarna förändras.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
