Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden växte men kostnaden sjönk – vad betyder det för Sveriges ekonomi?
Sveriges statsskuld ökade med 93 miljarder kronor under 2025 och uppgick till 1 244 miljarder kronor vid årets slut. Skuldkvoten steg från 18 till 19 procent av BNP, vilket innebär att staten fortsatte att låna för att täcka underskott i budgeten. Trots den ökade skulden minskade statens räntekostnader till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP. Det är ovanligt att skulden ökar samtidigt som kostnaden för skulden sjunker, men detta blev möjligt tack vare en förstärkt svensk krona.
Varför spelar utvecklingen roll för statsfinanser och skattebetalare?
Att staten kan låna mer utan att räntekostnaden ökar i samma takt ger ett visst ekonomiskt andrum. Med lägre utgifter för räntor frigörs resurser som annars hade gått till att betala räntor på skulden – pengar som istället kan användas inom statsbudgeten. För statens ekonomi innebär det också att de budgetunderskott som uppstått under två år i rad inte får lika stor påverkan på de årliga utgifterna som de annars skulle ha gjort.
Den starkare kronan har varit en viktig faktor bakom de lägre räntekostnaderna. Eftersom en del av statsskulden är upptagen i utländsk valuta, blir det billigare att betala räntor när kronan stärks mot andra valutor. Samtidigt har Riksgälden fortsatt att emittera statsobligationer, både i svenska kronor och i euro, vilket tyder på att det finns ett fortsatt intresse för svenska statspapper bland investerare.
Hur påverkar förändringarna statens ekonomi?
- En lägre kostnad för statsskulden minskar trycket på statsbudgeten och ger ett större handlingsutrymme för andra utgifter.
- Staten har kunnat finansiera underskotten till en lägre ränta än väntat, vilket kan tolkas som ett tecken på stabila statsfinanser och fortsatt förtroende för svensk ekonomi.
- Den starkare kronan som sänkt statens räntekostnader gör även importerade varor billigare för hushållen, men detta är en sidoeffekt och påverkar inte direkt statens upplåning.
- Statslåneräntan, som nu är fastställd till 2,48 %, fungerar som en referensränta vid beräkning av vissa avgifter och skatter. Den påverkar dock inte automatiskt hushållens bolåneräntor, eftersom bankernas egna marginaler och marknadsläget också har betydelse.
Vad bör man ha i åtanke framåt?
- Underskotten i statsbudgeten fortsätter att växa, vilket innebär att statsskulden ökar för andra året i rad. Om kronan försvagas igen kan räntekostnaderna stiga.
- Att kostnaden för skulden sjunker samtidigt som skulden växer är till stor del beroende av valutakursen – en faktor som är svår att förutsäga och som snabbt kan förändras.
- Även om statslåneräntan är låg just nu, är det bara en av flera faktorer som påverkar statens faktiska räntekostnader.
Utvecklingen under 2025 visar att statsfinanserna kan vara motståndskraftiga även när skulden växer, så länge lånevillkoren är gynnsamma och kronan är stark. Det är dock viktigt att vara medveten om att dessa förutsättningar kan förändras snabbt, särskilt om valutamarknaden vänder.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
