Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden ökade under 2025 men räntekostnaden minskade
Sveriges statsskuld fortsatte att öka under 2025 och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 93 miljarder kronor jämfört med året innan. Statsskulden utgjorde därmed 19 procent av BNP, vilket är en uppgång från 18 procent året före enligt Riksgäldens prognos.
Underskott och ökad upplåning
Bakgrunden till ökningen är att staten hade underskott för andra året i rad. För tolvmånadersperioden till och med juni 2025 var underskottet 129,4 miljarder kronor. Underskottet förklaras bland annat av lägre skatteinkomster än beräknat samt högre nettoutlåning till myndigheter, där förändringar i Pensionsmyndighetens inlåning hade stor betydelse.
För att möta det ökade lånebehovet utökade Riksgälden utbudet av statsobligationer och ökade upplåningen i både kortfristiga instrument och obligationer i utländsk valuta. Trots det ökade utbudet var efterfrågan på svenska statspapper fortsatt stark, särskilt bland utländska investerare.
Kostnaden för statsskulden sjönk
Trots att skulden ökade minskade den totala kostnaden för statsskulden under 2025 till 13 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen var att den svenska kronan stärktes, vilket sänkte kostnaden för den valutaexponerade delen av skulden. Även om upplåningen ökade bidrog valutaförändringen till att hålla räntekostnaderna nere.
Vad betyder utvecklingen för statsfinanser och skattebetalare?
- En stigande statsskuld innebär att staten lånar mer för att täcka underskott i budgeten. På sikt kan högre skuld leda till ökade räntekostnader, men under 2025 motverkades detta av valutaförändringar.
- Att kostnaden för skulden minskar samtidigt som skulden växer är ovanligt. Det innebär att statsbudgetens belastning från räntor hålls nere, vilket kan ge staten större handlingsutrymme på kort sikt.
- För statsfinanserna är det centralt att följa utvecklingen av både statsskuldens storlek och dess kostnad. Om ränteläget förändras eller kronan försvagas kan räntekostnaden på skulden stiga, vilket kan påverka det offentliga utrymmet.
- Det är inte givet att en ökad skuld omedelbart leder till högre skatter eller minskade utgifter, men det kan begränsa flexibiliteten i framtida budgetar.
Hur kan man se på utvecklingen framåt?
Utvecklingen visar att statsfinanserna påverkas av både valutaförändringar och förändrade ränteförhållanden. Om kronan försvagas eller räntorna stiger kan statens kostnader öka, särskilt om skulden fortsätter att växa. För den som följer statsfinanserna är det därför relevant att inte bara titta på skuldbeloppet utan även på hur statens räntekostnader utvecklas över tid. En fortsatt låg kostnad kan ge visst utrymme i budgeten, men osäkerheten kring konjunktur och valuta gör det viktigt att vara uppmärksam på förändringar framöver.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
