Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden ökade men kostnaden sjönk – kronans styrka gav oväntad lättnad
Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor. Skuldkvoten steg till 19 procent av BNP, vilket innebär att staten fortsatte att låna för att täcka ett budgetunderskott på 102 miljarder kronor. Trots den ökade skulden minskade statens räntekostnader till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP. Den främsta orsaken till kostnadsminskningen var att den svenska kronan stärktes, vilket gjorde det billigare att betala räntor på den valutaexponerade delen av skulden.
Varför spelar detta roll för statsfinanser och skattebetalare?
Vanligtvis innebär en växande statsskuld att räntekostnaderna ökar, vilket kan påverka statsbudgetens utrymme. Under 2025 har dock den starkare kronan fungerat som en buffert och pressat ner kostnaden för statsskulden, särskilt på den del som är exponerad mot utländska valutor. Det innebär att statens ränteutgifter blev lägre än väntat, trots att skulden ökade.
En ytterligare stabiliserande faktor är att marknaden fortsatt har stort förtroende för svenska statspapper. När Riksgälden emitterade obligationer i euro under 2025 möttes de av stark efterfrågan och låga räntor. Detta tyder på att investerare ser svensk statsskuld som en relativt säker tillgång, vilket kan underlätta framtida upplåning och bidra till att hålla nere räntekostnaderna.
Hur kan man resonera kring statsskuldens utveckling?
- Den lägre räntekostnaden innebär att staten kan använda en mindre andel av budgeten till räntor just nu. Det är dock viktigt att notera att denna kostnadsminskning i huvudsak beror på valutakursförändringar – om kronan skulle försvagas igen kan räntekostnaden öka.
- Den fortsatta ökningen av statsskulden, driven av återkommande underskott, är något som behöver följas över tid. Om skulden växer snabbare än ekonomin kan det påverka statsbudgetens handlingsutrymme framöver.
- För skattebetalare innebär utvecklingen att trycket på statsfinanserna är mindre akut än vad den ökade skulden annars skulle kunna signalera. Samtidigt kräver långsiktig hållbarhet att underskotten inte blir bestående.
- För sparare kan det vara av intresse att svenska statsobligationer fortsätter att vara efterfrågade, vilket är ett tecken på stabilitet i det svenska finansiella systemet.
Fakta om statsskulden 2025
- Statsskulden ökade med 93 miljarder kronor till 1 244 miljarder kronor (19 % av BNP).
- Kostnaden för statsskulden minskade till 13 miljarder kronor (0,2 % av BNP).
- Budgetunderskottet var 102 miljarder kronor.
- Den starkare kronan var huvudorsaken till den minskade kostnaden.
- Riksgälden emitterade 2 miljarder euro i juni 2025 till låg ränta och med högt internationellt intresse.
- Statsskuldens löptid ligger kvar inom målsatt intervall (3,5–6 år).
Utvecklingen under 2025 visar att valutakursrörelser kan få tydliga effekter på statens räntekostnader. Även om den ökade skulden inte omedelbart innebär högre kostnader för staten eller skattebetalarna, är det viktigt att följa både utvecklingen av kronkursen och statens budgetbalans över tid.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
