Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden växte men kostnaden minskade: Vad betyder paradoxen 2025?
Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor. Skuldkvoten steg därmed från 18 till 19 procent av BNP. Detta är en fortsättning på två år av underskott i statsbudgeten, vilket har lett till att staten behövt låna mer för att täcka utgifterna.
Lägre räntekostnad trots större skuld
Det anmärkningsvärda är att kostnaden för att betala räntor på statsskulden minskade till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen är att den svenska kronan stärktes mot utländska valutor, vilket sänkte kostnaden för den del av skulden som är exponerad mot andra valutor. Samtidigt har Riksgälden emitterat nya statsobligationer och tagit upp lån i euro för att möta det ökade lånebehovet, bland annat en treårig euroobligation på 2 miljarder euro till en ränta på 2,097 procent.
Varför spelar utvecklingen roll för statsfinanser och skattebetalare?
- Staten kan för närvarande finansiera underskott till en lägre räntekostnad, vilket minskar trycket på att snabbt höja skatter eller skära ned på utgifter.
- Lägre räntekostnad frigör resurser i statsbudgeten, vilket kan skapa utrymme för andra satsningar eller eventuella framtida skatteförändringar.
- En stark efterfrågan på svenska statspapper, särskilt från utländska investerare, tyder på att marknaden har fortsatt förtroende för Sveriges ekonomi och statens förmåga att hantera sina skulder.
Hur kan du som medborgare eller sparare tänka?
- Lägre räntekostnad på statsskulden är positivt för statsfinanserna. Det innebär att en mindre andel av skatteintäkterna går till räntor, vilket ger staten större handlingsutrymme.
- Statslåneräntan, som nu är 2,48 %, fungerar som en viktig referenspunkt för olika lån i samhället och kan påverka kostnader för andra aktörer.
- Statens möjlighet att låna i olika valutor och på olika marknader kan minska risken för kraftigt ökade kostnader om marknadsläget förändras.
Viktiga aspekter att bevaka framåt
- Statsskulden har fortsatt att växa i absoluta tal, vilket innebär att statens lånebehov är högt även om räntekostnaden för tillfället är låg.
- Den låga räntekostnaden beror delvis på den starka kronan. Om kronan försvagas igen kan kostnaderna öka, särskilt för valutalån.
- Statsskulden har en genomsnittlig löptid på 3,5–6 år, vilket betyder att en stor del av skulden behöver refinansieras inom några år. Om ränteläget förändras kan statens kostnader öka framöver.
Utvecklingen under 2025 visar att statsskuldens storlek och dess kostnad inte alltid följs åt. För statsfinanserna och skattebetalarna är det viktigt att följa både skuldbelopp och räntekostnader, eftersom förändringar i valutakurser och ränteläge kan påverka framtida budgetutrymme.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
