Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden steg till 1 244 miljarder – men räntekostnaden sjönk kraftigt
I slutet av 2025 uppgick Sveriges statsskuld till 1 244 miljarder kronor, en ökning med 93 miljarder jämfört med året innan. Skuldkvoten, alltså statsskulden i relation till BNP, steg därmed från 18 till 19 procent. Trots att staten lånade mer minskade kostnaden för att bära skulden: räntekostnaden sjönk till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP.
Varför blev räntekostnaden så låg trots ökad skuld?
Den minskade räntekostnaden beror främst på att den svenska kronan stärktes mot andra valutor under året. Eftersom en del av statsskulden är upplånad i utländsk valuta innebär en starkare krona att det blir billigare för staten att betala räntor och amorteringar på denna del av skulden. Detta är dock en effekt som kan förändras om valutakursen utvecklas annorlunda framöver.
Vad betyder utvecklingen för statsfinanser och skattebetalare?
- Staten har fortsatt att finansiera underskott genom att låna mer, vilket har ökat den totala skulden. Det är andra året i rad med budgetunderskott.
- Den lägre räntekostnaden innebär för närvarande mindre belastning på statsbudgeten, men den speglar inte den faktiska skuldbördan utan beror till stor del på valutakursförändringar.
- Om underskotten fortsätter och skuldkvoten stiger ytterligare, kan en större del av statsbudgetens utrymme behöva användas till räntebetalningar om räntekostnaden ökar igen.
- Marknaden för svenska statspapper är stabil och efterfrågan är hög, vilket hittills har gett staten goda lånevillkor. Detta kan dock förändras om budgetläget försämras eller om kronan försvagas.
Hur kan man tolka och använda informationen?
- Lägre räntekostnad är positivt för statsfinanserna på kort sikt, men det innebär inte att staten har blivit mindre skuldsatt – skuldbeloppet har ökat tydligt.
- Kostnadsminskningen är främst kopplad till valutakursen, vilket gör att den snabbt kan förändras om kronan försvagas.
- Den stigande skuldkvoten är något som bör följas noga. Om trenden med underskott fortsätter kan det på sikt påverka statens möjligheter att prioritera utgifter inom budgeten.
- För den som följer statsfinanserna är det viktigt att skilja mellan skuldens storlek och dess aktuella kostnad, samt att vara medveten om osäkerheten kring valutakursens framtida utveckling.
Det här är viktigt att tänka på framåt
- Räntekostnaden kan stiga om kronan försvagas eller om ränteläget i omvärlden förändras.
- Staten har minskat sin valutaexponering, men en viss del av skulden är fortfarande känslig för valutaförändringar.
- Fortsatta underskott innebär att skuldnivån kan fortsätta att öka, vilket kan påverka framtida statsbudgetar och det ekonomiska handlingsutrymmet.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
