Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden ökade 2025 men kostnaden sjönk – vad betyder det för statsfinanserna?
Under 2025 växte Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP. Trots denna ökning minskade statens kostnad för skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen till den lägre kostnaden är att den svenska kronan stärktes mot andra valutor, vilket gjorde det billigare för staten att hantera den del av skulden som är upplånad i utländsk valuta.
Varför spelar utvecklingen roll för statsfinanser?
Att skulden ökar innebär att staten fortsätter att finansiera sina utgifter genom upplåning snarare än intäkter. Normalt sett leder en större skuld till högre räntekostnader, men i år har valutakursutvecklingen gynnat statsfinanserna. När kronan stärks blir det billigare att betala av på lån tagna i utländsk valuta, vilket har sänkt den totala räntekostnaden för staten trots att skulden vuxit.
Den lägre kostnaden för statsskulden innebär att trycket på statsbudgeten kan hållas tillbaka så länge lånekostnaderna är låga. Om räntan på statsskulden stiger i framtiden, eller om kronans styrka viker, kan situationen förändras. För 2025 innebär dock den starkare kronan och det låga ränteläget att staten kan fortsätta att låna till relativt låg kostnad.
Hur kan utvecklingen tolkas?
- Den ökade statsskulden är inte nödvändigtvis oroande så länge skuldkvoten (skuldens andel av BNP) är låg och kostnaden för skulden hålls nere. Sverige ligger fortfarande på en nivå som betraktas som hållbar ur ett statsfinansiellt perspektiv.
- Låg räntekostnad minskar behovet av snabba åtgärder i statsbudgeten, vilket ger staten större handlingsutrymme vid ekonomiska svängningar.
- Att staten kunnat ta upp stora lån, inklusive ett euro-lån på 2 miljarder euro, till förmånliga villkor och med stark efterfrågan tyder på fortsatt förtroende från investerare för svensk ekonomi. Det ger förutsättningar för långsiktig finansiering av offentliga åtaganden.
- Samtidigt bör man vara medveten om att den starkare kronan kan vara en tillfällig hjälp. Om valutan försvagas eller ränteläget förändras kan statens kostnader öka igen.
- Eftersom staten nu har gått med underskott två år i rad och skulden vuxit, kan det på sikt bli nödvändigt att balansera budgeten för att undvika att skuldnivån fortsätter stiga.
Att hålla ögonen på framöver
- Om kronan förblir stark och räntorna låga kan staten även framöver finansiera underskott till låg kostnad. Men förändrade marknadsförhållanden kan snabbt påverka kostnadsbilden.
- Riksgälden har börjat minska den så kallade realskulden enligt nya riktlinjer, vilket kan påverka upplåningsstrategin och kostnadsbilden framåt.
- Utvecklingen av statens budgetbalans blir avgörande för den långsiktiga skuldutvecklingen. Ett fortsatt underskott innebär att skulden fortsätter växa även om kostnaden förblir låg.
Sveriges Statsskuld
-
Upp till 25% rabatt på upplevelser till mamma – Fira mors dag med Live it
Tis, 26 maj 2026 - 12:00
