Statsskulden

Statsskulden ökade men räntekostnaden minskade – vad betyder det för statsfinanserna?

Under 2025 växte Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor till totalt 1 244 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP. Tillväxten beror på att staten för andra året i rad gick med budgetunderskott. Samtidigt sjönk statens kostnad för att finansiera skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den huvudsakliga orsaken till den lägre kostnaden var att den svenska kronan stärktes, vilket minskade utgifterna för den del av skulden som är exponerad mot utländska valutor.

Större skuld, men lägre räntekostnad

Det är viktigt att skilja mellan statsskuldens storlek, kostnaden för skulden och statens budgetunderskott:

• Statsskuldens storlek anger det totala belopp staten är skyldig.
• Statsskuldens kostnad är de årliga ränteutgifter staten betalar på sin skuld.
• Budgetunderskott betyder att statens utgifter överstiger inkomsterna under ett år, vilket tvingar staten att låna mer.

Trots att skulden växer, har staten kunnat låna till fördelaktigt låg ränta. Exempelvis emitterade Riksgälden under 2025 obligationer i euro till en ränta på 2,097 procent, vilket är lågt även i ett europeiskt perspektiv. Den starka efterfrågan på svenska statspapper, särskilt från utländska investerare, signalerar fortsatt högt förtroende för svensk ekonomi.

Varför spelar utvecklingen roll?

Att staten kan låna mer till lägre kostnad har flera betydelser:

• Det minskar trycket på statsbudgeten, eftersom mindre pengar behöver avsättas till räntebetalningar.
• Staten får större handlingsutrymme att hantera ekonomiska utmaningar, eftersom räntekostnaden inte ökar i samma takt som skulden.
• Ett starkt förtroende från investerare bidrar till stabilitet på finansmarknaden och kan dämpa svängningar i kronans värde.

Det är dock viktigt att notera att den lägre räntekostnaden 2025 till stor del berodde på valutaförändringar. Om kronan försvagas eller ränteläget ändras på marknaden kan statens räntekostnader snabbt stiga igen, särskilt om underskotten fortsätter och skulden fortsätter att växa.

Hur kan hushåll och skattebetalare tänka?

• Den låga räntekostnaden gör att staten inte behöver höja skatter eller minska utgifter lika snabbt för att hantera ökade underskott, så länge ränteläget och valutaläget är gynnsamma.
• För den som sparar eller placerar pengar kan statens låga upplåningsränta fungera som en referens för vad som anses vara en säker och låg risknivå i ekonomin.
• Det är klokt att vara uppmärksam på om räntorna eller kronans värde förändras kraftigt, eftersom det snabbt kan påverka statens framtida kostnader och därmed det ekonomiska utrymmet i statsbudgeten.

Att hålla koll på framåt

• Statsskulden är fortfarande låg internationellt, men den växer och kan innebära ökade räntekostnader om förutsättningarna förändras.
• Den nuvarande situationen bygger till stor del på att kronan är stark och räntorna är låga – förändras detta kan statens räntekostnader öka snabbt.
• Underskotten i statsbudgeten är den främsta drivkraften bakom skuldökningen, vilket gör det viktigt att följa statens inkomster och utgifter framöver.