Inflationen

Inflationen ligger stilla – vad betyder det för hushållens ekonomi?

SCB:s senaste siffror för februari 2026 visar att inflationen enligt KPI var oförändrad på 0,5 procent jämfört med samma månad förra året. Det innebär att priserna på varor och tjänster i hushållens konsumtionskorg i stort sett inte har förändrats nämnvärt. Samtidigt har inflationen enligt KPIF, som exkluderar effekten av ändrade bolåneräntor, sjunkit till 1,7 procent från 2,0 procent i januari.

Varför spelar detta roll för hushållen?

• En låg inflationstakt enligt KPI innebär att de flesta varor och tjänster inte blivit mycket dyrare det senaste året. Det kan ge hushållen viss lättnad i vardagsekonomin, särskilt efter perioder med högre prisökningar.
• KPIF, som är det mått Riksbanken använder för inflationsmålet, visar på en något högre inflation än KPI. Det kan tyda på att räntekostnader för bolån fortfarande är en betydande utgift, även om dessa kostnader nu ökar långsammare än tidigare.
• Prisbasbeloppet för 2026 har justerats upp med 0,5 procent, vilket kan påverka vissa bidrag och skatter.

Hur kan hushållen förhålla sig till ekonomi, räntor och sparande?

• Den låga KPI-inflationen innebär att hushållets pengar räcker längre till löpande utgifter. Priser på exempelvis mat och kläder ökar i mycket långsam takt, vilket kan ge större utrymme i plånboken.
• Bostadskostnader, särskilt för hushåll med rörliga bolån, fortsätter att vara en stor post i budgeten. Även om KPIF sjunker, visar den att kostnadsläget för boende fortfarande är högre än för övrig konsumtion.
• För sparare innebär den stabila inflationen att det ekonomiska läget är mindre osäkert än tidigare. Om trenden håller i sig kan det påverka Riksbankens framtida beslut om styrräntan, men det är svårt att säga när eller hur snabbt eventuella förändringar sker.
• För hushåll som står inför större ekonomiska beslut, som att köpa bostad eller göra större investeringar, kan det vara bra att följa utvecklingen av både KPI och KPIF. Eftersom Riksbanken styr efter KPIF är det detta mått som främst påverkar ränteläget framöver.

Att hålla koll på framöver

• Skillnaden mellan KPI och KPIF är viktig: KPI visar hur hushållens totala kostnader utvecklas, medan KPIF visar prisutvecklingen utan effekten av ändrade bolåneräntor.
• Eftersom KPIF är under Riksbankens mål på 2 procent, kan det på sikt påverka ränteläget, men det är osäkert när eller om några förändringar sker.
• Uppgifterna gäller för februari 2026. För att få en aktuell bild av utvecklingen är det bra att regelbundet följa SCB:s och Riksbankens rapportering om inflation och räntor.