Statsskulden

Statsskulden växte men kostnaden sjönk – vad betyder det för Sveriges ekonomi?

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1 244 miljarder kronor. Skuldkvoten steg därmed till 19 procent av BNP. Samtidigt minskade den totala räntekostnaden för statsskulden till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP – en ovanligt låg nivå sett till historiken.

Vad förklarar den lägre räntekostnaden?

Den huvudsakliga orsaken till de minskade räntekostnaderna är att den svenska kronan stärktes under året. Eftersom en del av statsskulden är upplånad i utländsk valuta påverkas räntekostnaden av växelkursen. En starkare krona gör det billigare för staten att betala räntor på dessa lån. För att hantera valutariskerna använder Riksgälden derivat, vilket innebär att staten inte är direkt exponerad mot eurokursen för de nya euroobligationerna.

Under 2025 emitterade Riksgälden bland annat obligationer i euro till en ränta på 2,097 procent. Efterfrågan på svenska statspapper var god, med brett deltagande från utländska investerare, vilket bidrog till gynnsamma upplåningsvillkor.

Vad innebär utvecklingen för statsfinanser och hushåll?

• Staten har kunnat finansiera underskott utan att räntekostnaderna ökat, vilket ger visst andrum för statsbudgeten på kort sikt.
• Den starkare kronan har dämpat trycket på räntekostnaderna, vilket minskar behovet av att snabbt justera andra utgifter för att täcka dessa kostnader.
• Hög efterfrågan på svenska statspapper visar fortsatt förtroende för svensk ekonomi, vilket kan bidra till stabila upplåningsvillkor.
• Det är dock viktigt att notera att skuldkvoten faktiskt ökar. Det innebär att staten fortfarande har ett strukturellt underskott som behöver hanteras för att inte minska sitt ekonomiska handlingsutrymme på sikt.

Att tänka på framöver

Den nuvarande situationen – med växande skuld men lägre räntekostnad – är till stor del beroende av att kronan förblir stark och att investerarnas förtroende för Sverige består. Om valutakursen skulle försvagas eller om ränteläget på världsmarknaden förändras, kan räntekostnaderna öka igen. Det innebär att dagens låga kostnad inte är garanterad på längre sikt.

För hushåll och skattebetalare innebär utvecklingen att statsfinanserna är stabila för tillfället, men det finns anledning att följa statsskuldens utveckling framöver. Om skuldkvoten fortsätter att öka kan det påverka statens möjligheter att hantera framtida utmaningar eller investeringar.