Statsskulden

Statsskulden ökade 2025 – men räntekostnaden minskade tack vare starkare krona

Riksgäldens senaste årsrapport visar att Sveriges statsskuld ökade med 93 miljarder kronor under 2025 och uppgick till 1 244 miljarder kronor vid årets slut. Skuldkvoten, alltså statsskulden i förhållande till BNP, steg från 18 till 19 procent. Ökningen beror främst på att staten gick med underskott för andra året i rad, med ett underskott på drygt 100 miljarder kronor.

Räntekostnaden minskade trots större skuld

Trots att skulden växte minskade statens totala räntekostnad till 13 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP. Den viktigaste orsaken är att den svenska kronan stärktes under året, vilket sänkte kostnaden för den del av skulden som är valutaexponerad. Riksgälden har också ökat utbudet av statsobligationer och emitterat euroobligationer för att möta det ökade lånebehovet. Efterfrågan på svenska statspapper var fortsatt stark, även från utländska investerare.

Vad innebär detta för statsfinanser och skattebetalare?

• En växande statsskuld innebär att staten lånar mer än den sparar. Om räntekostnaden hålls låg blir den årliga kostnaden för skattebetalarna mer hanterbar, även om skulden ökar.
• Att räntekostnaden minskade tack vare en starkare krona visar att valutakursen kan påverka statens ekonomi. Om kronan försvagas igen kan kostnaden öka.
• Det starka förtroendet från investerare och hög efterfrågan på svenska statspapper tyder på att marknaden ser Sverige som en stabil låntagare. Det ger staten goda finansieringsvillkor även vid ett ökat upplåningsbehov.

Långsiktiga aspekter att följa

• Två år i rad med stora underskott är en utveckling som kan leda till fortsatt skuldtillväxt om inte statsbudgeten balanseras framöver.
• Även om årets räntekostnad blev låg tack vare kronans styrka, är detta beroende av faktorer som kan förändras. En svagare krona eller förändrade marknadsräntor kan påverka kostnaden framöver.
• Skuldkvoten är fortfarande låg i internationell jämförelse, men en fortsatt ökning kan på sikt öka statens sårbarhet för ekonomiska förändringar.

Hur kan utvecklingen tolkas?

För skattebetalare och hushåll innebär årets utveckling att statens ökade skuldsättning inte har lett till kraftigt ökade räntekostnader. Det finns heller inga tecken på akuta behov av skattehöjningar för att täcka räntor just nu. Samtidigt är det viktigt att följa trenden med återkommande underskott och den långsiktiga skuldtillväxten. Om förhållandena på valutamarknaden eller räntemarknaden förändras kan kostnaden för statsskulden också förändras. Långsiktigt kan en större skuld innebära att framtida generationer får ta ett större ansvar för återbetalningen.