Statsskulden

Statsskulden växte men räntekostnaden sjönk – vad betyder det för statsfinanser och hushåll?

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor till totalt 1 244 miljarder kronor, motsvarande 19 procent av BNP. Detta var resultatet av att staten gick med underskott för andra året i rad. Den ökade skulden innebär att staten lånar mer pengar för att täcka utgifter som överstiger inkomsterna.

Samtidigt sjönk dock statens räntekostnader till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den ovanligt låga kostnaden beror främst på att den svenska kronan stärktes under året, vilket minskade kostnaden för den valutaexponerade delen av skulden. Riksgälden har dessutom emitterat nya statsobligationer, bland annat ett lån på 2 miljarder euro i juni 2025 till låg ränta. Efterfrågan på svenska statspapper har varit stark, särskilt bland utländska investerare.

Varför spelar utvecklingen roll?

• För statsfinanserna innebär den ökade skulden att staten får större återbetalningsbörda framöver, även om dagens räntekostnader är låga.
• Den låga räntekostnaden tack vare en stark krona ger tillfälligt mer utrymme i statsbudgeten, till exempel för satsningar eller undvikande av skattehöjningar.
• En växande skuld gör Sverige mer känsligt för framtida förändringar i ränteläget eller valutakursen. Om kronan försvagas eller räntorna stiger kan kostnaden snabbt öka.

Hur kan hushåll och skattebetalare tänka?

• Även om räntan på statsskulden är låg nu, innebär den ökade skulden att staten kan behöva höja skatter eller minska utgifter i framtiden om finansieringskostnaden stiger.
• Stark efterfrågan på svenska statspapper och låga upplåningsräntor signalerar fortsatt internationellt förtroende för Sveriges ekonomi, vilket kan bidra till lägre räntor även för hushållens bolån på sikt.
• Det är viktigt att följa utvecklingen av kronans värde och ränteläget, eftersom dessa faktorer snabbt kan förändra statens kostnadsbild och därmed påverka både statsfinanser och hushållsekonomi.

Vad kan vara värt att hålla ögonen på framåt?

• Om underskotten fortsätter och skulden växer riskerar statsfinanserna att bli mer sårbara för yttre chocker, såsom valutaförsvagning eller ränteuppgång.
• Den låga kostnaden 2025 är till stor del en effekt av valutarörelser, inte nödvändigtvis en varaktig trend.
• Statens ökade beroende av utländska investerare för att finansiera skulden kan göra Sverige mer känsligt för globala marknadsrörelser.

Sammanfattningsvis ger 2025 års utveckling en paradoxal bild: staten lånar mer, men det kostar mindre just nu. Det är dock viktigt att vara medveten om att den underliggande skulden växer, vilket kan påverka framtida skatteuttag och möjligheten till offentliga investeringar. För hushållen innebär det att både skatte- och räntenivåer kan påverkas över tid beroende på hur ekonomin och valutamarknaden utvecklas.