Styrräntan

Bolåneräntor höjs trots oförändrad styrränta – varför händer det?

Den 19 mars 2026 beslutade Riksbanken att behålla styrräntan på 1,75 procent. Trots detta har flera storbanker i slutet av mars höjt sina bolåneräntor. Många undrar därför varför bolånekostnaden kan öka även när Riksbanken inte har ändrat styrräntan, och vad det innebär för hushållens ekonomi.

Styrränta och bolåneränta – vad är skillnaden?

Styrräntan är den ränta som Riksbanken sätter för att påverka inflationen och den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den fungerar som en vägledning för andra räntor i ekonomin, men det är bankerna själva som sätter sina bolåneräntor. Bolåneräntorna påverkas av flera faktorer, bland annat bankernas egna finansieringskostnader och deras bedömningar om framtida ekonomiska förhållanden.

För närvarande ligger inlåningsräntan (räntan bankerna får om de sätter in pengar hos Riksbanken) 0,10 procentenheter under styrräntan, och utlåningsräntan (räntan bankerna betalar om de lånar från Riksbanken) 0,10 procentenheter över. Bolåneräntorna kan dock röra sig mer än så, beroende på marknadsläget och bankernas egna beslut.

Varför höjer bankerna bolåneräntorna när styrräntan är oförändrad?

Bankernas höjningar är inte en direkt följd av Riksbankens senaste beslut, utan en reaktion på förväntningar om framtida räntehöjningar. Bakgrunden är bland annat en energichock som har bidragit till högre inflation och fått banker som SEB att justera sina ränteprognoser uppåt. Bankerna väljer därför att höja bolåneräntorna redan nu, baserat på sina bedömningar om framtida utveckling.

Detta innebär att hushåll med rörliga bolån kan få högre månadskostnader innan Riksbanken eventuellt ändrar styrräntan.

Hur kan hushåll påverkas?

• Bolån: Om du har rörlig ränta på ditt bolån kan din månadskostnad öka direkt när banken justerar räntan, även om styrräntan är oförändrad. Det kan påverka hushållsbudgeten.
• Privatlån: Räntor på privatlån kan också påverkas av bankernas förväntningar, men förändringarna brukar ofta ske långsammare än för bolån.
• Sparande: Inlåningsräntor på sparkonton följer ofta styrräntan, men höjs sällan lika mycket eller snabbt som bolåneräntorna. Det innebär att avkastningen på sparande kan ligga kvar på ungefär samma nivå, även när lånekostnaderna stiger.

Vad kan du göra?

• Om du har rörligt bolån kan det vara bra att räkna på hur en högre ränta skulle påverka din ekonomi. Att binda räntan kan vara ett alternativ, men det är svårt att förutse exakt hur både styrräntan och bolåneräntorna kommer att utvecklas.
• Om du planerar att ta nya lån kan det vara klokt att räkna med att räntorna kan förändras, och att ha marginaler för eventuellt högre månadskostnader.
• För den som sparar på konto är det bra att känna till att inlåningsräntorna inte alltid följer med upp i samma takt som bolåneräntorna. Om du söker högre avkastning kan det vara aktuellt att se över andra sparformer, men dessa innebär också högre risk.

Vad händer framöver?

Bankernas agerande visar att marknaden kan reagera på förväntningar om framtida inflation och räntehöjningar, även innan Riksbanken fattar nya beslut. Nästa penningpolitiska uppdatering från Riksbanken är planerad till januari 2026, men bolåneräntorna kan fortsätta att förändras dessförinnan beroende på marknadens utveckling. Det kan därför vara bra att följa både bankernas och Riksbankens besked för att kunna planera sin ekonomi.