Inflationen
- Artiklar
- Inflationen
Inflationen augusti 2025: KPIF stiger till 3,2 procent
Inflationen enligt KPIF ökade till 3,2 procent i augusti 2025, vilket är över Riksbankens mål på 2 procent. KPI-inflationen ligger betydligt lägre, på 1,1 procent, och reporäntan är nu 2 procent.
Månadens siffror
I augusti 2025 uppgick KPIF till 3,2 procent, en uppgång från 3,0 procent i juli och 2,8 procent i juni. KPIF ligger därmed fortsatt över inflationsmålet på 2 procent. KPI, som även påverkas av räntekostnader, var 1,1 procent i augusti, vilket är en betydligt lägre nivå än KPIF och speglar den senaste tidens räntesänkningar.
Att KPIF återigen stiger över 3 procent visar att pristrycket i ekonomin består, trots lägre räntor.
Vad betyder utfallet?
Den stigande KPIF-inflationen innebär att hushåll och företag fortsatt möter ökade priser på varor och tjänster, vilket påverkar köpkraften negativt. Trots att reporäntan sänkts under året, kvarstår ett pristryck som kan göra det svårare för hushållen att planera sin ekonomi. För företag innebär högre inflation ökade kostnader, särskilt för insatsvaror och löner. Riksbanken kan behöva överväga om nuvarande ränteläge är tillräckligt för att dämpa inflationen, men det finns även ett behov av att inte bromsa ekonomin för mycket.
Bolåneexempel och privatlån
Med reporäntan på 2 procent kan ett bolån med ett antaget räntepåslag på 1 procent ge en ränta på cirka 3 procent. För ett lån på 1 miljon kronor innebär det en räntekostnad på omkring 2 500 kronor per månad, för 3 miljoner cirka 7 500 kronor och för 5 miljoner cirka 12 500 kronor. Utöver ränta tillkommer amortering, vilket påverkar den totala månadskostnaden. För privatlån är påslaget ofta högre, omkring 2,5 procentenheter, vilket ger en ränta på cirka 4,5 procent vid nuvarande reporänta.
Historik och trender
KPIF har ökat stadigt sedan årets början. Efter en period med lägre inflation under slutet av 2024 (runt 1,5 procent) har KPIF nu klättrat uppåt och passerat 3 procent de senaste två månaderna. KPI har däremot sjunkit kraftigt, från 5,4 procent i januari till 1,1 procent i augusti 2025. Reporäntan har sänkts successivt från 4 procent i början av 2024 till dagens 2 procent.
Prognos och utsikter
Den fortsatt höga KPIF-nivån indikerar att inflationstrycket är seglivat, trots att KPI och ränteläget pekar på en viss avmattning. Om pristrycket drivs av exempelvis tjänster eller vissa varugrupper kan det ta tid innan inflationen närmar sig målet. Riksbanken kan behöva väga inflationsrisker mot risken för en svagare konjunktur vid framtida räntebeslut.
Vanliga frågor om inflation
- Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
KPI mäter den allmänna prisutvecklingen inklusive räntekostnader för hushållen, medan KPIF exkluderar effekten av ändrade räntor. - Varför följer Riksbanken oftast KPIF?
KPIF ger en tydligare bild av det underliggande pristrycket eftersom den inte påverkas direkt av ränteförändringar. - Hur påverkas bolåneräntor av inflationen?
Hög inflation kan leda till att Riksbanken höjer reporäntan, vilket ofta gör att bolåneräntorna stiger. - Vad driver inflationen uppåt?
Vanliga faktorer är ökade kostnader för energi, livsmedel eller löner, samt förändringar i valutakursen. - Hur snabbt kan inflationen sjunka till målet igen?
Det beror på hur snabbt pristrycket minskar och hur Riksbanken agerar, men det kan ta flera månader eller längre.
Sveriges Statsskuld
