Statsskulden
- Artiklar
- Statsskulden
Statsskulden i dag: nivå och BNP-andel
Sveriges statsskuld uppgår nu till 1 101 549 miljoner kronor. Det är en minskning jämfört med föregående månad och innebär att statsskulden motsvarar 17,23 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Andelen är bland den lägsta som noterats sedan början av 1970-talet.
Statsskulden har inte utgjort en så liten andel av Sveriges ekonomi sedan 1972 – trots att den i kronor är större än någonsin.
Drivkrafter och finansiering
Statsskulden påverkas av statens budgetsaldo, det vill säga skillnaden mellan inkomster och utgifter. När staten går med underskott behöver den låna pengar, främst genom att ge ut statsobligationer och statsskuldväxlar. Riksgälden ansvarar för att sköta upplåningen och säkerställa att staten alltid kan möta sina betalningsåtaganden. De senaste månadernas minskning av skulden tyder på starka statsfinanser eller tillfälliga inkomstökningar.
Räntekostnad och löptid
Statens räntekostnader beror på ränteläget och skuldsättningens storlek. När räntorna stiger ökar kostnaden för nya lån, men äldre lån kan ha lägre fasta räntor. Löptiden – alltså hur länge staten har bundit räntan på sina lån – gör att effekten av ränteändringar slår igenom gradvis. En låg skuld relativt BNP minskar känsligheten för räntehöjningar.
Statsskuldens utveckling i historisk kontext
- 2025-08: Statsskulden 1 101,5 miljarder kr (17,23 % av BNP) – lägsta andel sedan 1972.
- 2020-09: Under pandemin steg skulden till över 1 210 miljarder kr (24,02 % av BNP).
- 1990-talet: Statsskulden toppade på över 1 400 miljarder kr och över 70 % av BNP (1995).
- 1972: Statsskulden var 39,1 miljarder kr – men utgjorde 17,24 % av BNP, liknande dagens andel.
- Sedan 1990-talet har skulden som andel av BNP mer än halverats, trots att den nominellt ökat.
Vad betyder det för hushåll och företag?
En låg statsskuld i förhållande till BNP ger staten större handlingsutrymme vid framtida kriser och kan bidra till lägre räntor för hela ekonomin. Det minskar risken för snabba skattehöjningar eller nedskärningar och skapar stabilitet för både hushåll och företag. Samtidigt innebär en låg skuld att staten har utrymme att agera om ekonomin skulle försämras.
Utsikter framåt
Om statsfinanserna fortsätter att utvecklas starkt kan statsskulden förbli låg i förhållande till BNP. Samtidigt kan förändringar i konjunkturen, politiska beslut eller oväntade utgifter snabbt påverka skulden. Ränteläget och tillväxten i ekonomin blir avgörande för hur skulden utvecklas de kommande åren.
Vanliga frågor om statsskulden
- Vad är statsskulden?
Statsskulden är summan av statens samlade lån, det vill säga alla pengar staten lånat för att täcka underskott i budgeten över tid. - Vem ansvarar för statens upplåning?
Riksgälden ansvarar för att låna pengar åt staten genom att ge ut statsobligationer och statsskuldväxlar. - Hur påverkar räntan statsskulden?
Högre räntor innebär att det blir dyrare för staten att låna pengar, vilket ökar räntekostnaderna på statsskulden. - Varför mäts statsskulden som andel av BNP?
Det visar hur stor skulden är i förhållande till landets ekonomi och ger en bättre bild av hur hanterbar skulden är. - Kan privatpersoner köpa svenska statsobligationer?
Ja, det är möjligt att köpa statsobligationer via banker eller fondkommissionärer, men oftast krävs större belopp.
Sveriges Statsskuld
