Inflationen

Inflationen juli 2025: KPIF stiger till 3 procent

Inflationen enligt KPIF steg till 3 procent i juli 2025, vilket är en uppgång från 2,8 procent månaden innan. Det innebär att inflationen nu ligger tydligt över Riksbankens mål på 2 procent. KPI-inflationen är fortsatt lägre och uppmäts till 0,8 procent för juli.

Månadens siffror

KPIF uppgick i juli 2025 till 3 procent, jämfört med 2,8 procent i juni. Det markerar en tydlig ökning och innebär att inflationstakten nu åter är högre än Riksbankens mål. Under samma period var KPI, det traditionella måttet på konsumentprisernas utveckling, 0,8 procent. Skillnaden mellan KPIF och KPI beror främst på att KPIF exkluderar direkta effekter av ändrade bolåneräntor, vilket gör att KPIF ger en bättre bild av det underliggande pristrycket.

Vad betyder utfallet?

Att inflationen enligt KPIF nu ökar och ligger över 2-procentsmålet innebär att hushållens köpkraft fortsätter att pressas av stigande priser. För företag innebär det ett fortsatt pristryck, vilket kan leda till högre kostnader och eventuellt nya prishöjningar mot konsumenterna. Den stigande inflationen kan även påverka ränteläget framöver, eftersom Riksbanken behöver väga mellan inflationsmålet och hushållens ekonomiska situation.

Bolåneexempel och privatlån

Med en reporänta på 2 procent innebär ett typiskt bolån ett räntepåslag på omkring 1 procentenhet. För ett lån på 1 miljon kronor blir räntekostnaden cirka 2 500 kronor per månad, för 3 miljoner cirka 7 500 kronor och för 5 miljoner cirka 12 500 kronor (före amortering och skatt). Amorteringen tillkommer och påverkar hushållets totala månadskostnad. För privatlån är räntepåslaget ofta högre, omkring 2,5 procentenheter över reporäntan, vilket ger en betydligt högre månadskostnad jämfört med bolån.

Historik och trender

Under det senaste året har KPIF-inflationen varierat kraftigt. Efter en period med inflation nära eller under målet under andra halvan av 2024, har takten ökat under våren och sommaren 2025. KPIF låg så sent som i december 2024 på 1,5 procent, men har därefter stigit successivt till dagens nivå. KPI har samtidigt utvecklats svagare, vilket tydligt visar effekten av sjunkande bolåneräntor på det traditionella inflationsmåttet.

Prognos och utsikter

Den senaste uppgången i KPIF innebär att inflationstrycket åter är påtagligt. Om prisökningar på exempelvis energi eller livsmedel fortsätter kan inflationen bita sig fast över målet. Riksbanken står inför en avvägning mellan att hålla inflationen i schack och att inte pressa hushåll och företag ytterligare genom räntehöjningar. Den fortsatta utvecklingen beror till stor del på hur snabbt pristrycket kan dämpas under hösten.

Vanliga frågor om inflation

• Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
  KPI mäter den totala prisutvecklingen för hushållens konsumtion, medan KPIF exkluderar effekten av förändrade bolåneräntor och visar därmed det underliggande pristrycket tydligare.
• Varför använder Riksbanken främst KPIF?
  KPIF ger en mer rättvisande bild av inflationen eftersom den inte påverkas direkt av ränteändringar, vilket gör den bättre för penningpolitiska beslut.
• Hur påverkas bolåneräntor av inflationen?
  Hög inflation kan leda till högre styrränta, vilket i sin tur gör att bolåneräntorna stiger och hushållens räntekostnader ökar.
• Vad driver inflationen just nu?
  Inflationstakten påverkas främst av prisutvecklingen på energi, livsmedel och tjänster, samt förändringar i efterfrågan och produktionskostnader.
• Hur snabbt kan inflationen återgå till målet?
  Det beror på flera faktorer, bland annat hur snabbt prisökningarna dämpas och hur Riksbanken agerar med räntan.