Inflationen

Inflationen stiger till 2,8 procent – Vad betyder det för svenska hushåll?

Den senaste inflationsrapporten från SCB visar att inflationen enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) nu stigit till 2,8 procent för juni 2025. Detta innebär en tydlig ökning från maj då KPIF låg på 2,3 procent. Samtidigt rapporteras KPI (det vanliga konsumentprisindexet) till 0,7 procent, vilket är en fortsatt låg nivå jämfört med tidigare år. Med dessa siffror i åtanke väcks frågor om hur Riksbankens beslut och den ekonomiska utvecklingen kommer att påverka räntor, matpriser och hushållens ekonomi framöver.

Snabb analys: Inflationens rörelse och ekonomiska prognoser

Efter en period av sjunkande inflation under 2024, där KPIF till och med låg under Riksbankens mål på 2 procent under flera månader, ser vi nu en återhämtning i inflationstakten. Sedan årsskiftet har KPIF rört sig från 2,2 procent i januari till 2,8 procent i juni, med en tillfällig topp på 2,9 procent i februari. KPI har däremot hållit sig betydligt lägre, vilket till stor del beror på sjunkande bolåneräntor och lägre energipriser som påverkar KPI mer än KPIF.

KPIF och KPI – Vad är skillnaden och varför är det viktigt?

KPIF exkluderar effekterna av ändrade räntor, vilket gör det till Riksbankens viktigaste mått för att bedöma den underliggande inflationen. KPI däremot påverkas direkt av ränteförändringar och är därför mer volatil. Att KPIF nu ligger över inflationsmålet på 2 procent signalerar att inflationstrycket åter ökar, även om KPI visar en mer dämpad bild av prisutvecklingen.

Riksbankens beslut – Vad händer med räntan?

Riksbanken har under våren och sommaren 2025 sänkt reporäntan från 2,5 procent i januari till nuvarande 2 procent. Denna sänkning har varit möjlig tack vare den tidigare nedgången i inflationen. Nu när KPIF åter stiger, ökar dock trycket på Riksbanken att avvakta med ytterligare räntesänkningar eller till och med signalera en paus.

Historiskt har Riksbanken varit tydlig med att inflationen ska ligga nära 2 procent. Att KPIF nu tydligt överstiger målet kan leda till att bankerna blir mer försiktiga med att sänka sina utlåningsräntor. Samtidigt är KPI fortfarande låg, vilket talar för att hushållens faktiska kostnadsökningar är begränsade – men risken är att det kan förändras snabbt om inflationstrycket biter sig fast.

Bolånekalkyl: Så påverkas ditt lån av dagens ränteläge

Med reporäntan på 2 procent och ett vanligt bankpåslag på 1 procent (totalt 3 procent bolåneränta) ser kalkylen ut så här för annuitetslån på 30 år:

• 1 miljon kronor: ca 4 216 kr/månad
• 3 miljoner kronor: ca 12 648 kr/månad
• 5 miljoner kronor: ca 21 080 kr/månad

(Observera att detta är en förenklad kalkyl och att faktiska räntor och amorteringskrav kan variera mellan banker.)

För privatlån (blancolån) ligger räntorna ofta högre, i spannet 6–10 procent, vilket innebär betydligt högre månadskostnader. Ett privatlån på 100 000 kronor med 8 procents ränta kostar exempelvis omkring 1 200 kronor per månad vid 10 års återbetalning.

Matpriser, bränsle och energi – Vad kan vi vänta oss?

Inflationen påverkar hushållens vardag på flera sätt. Under våren och sommaren har matpriserna visat tecken på att stabiliseras, men med ett ökat inflationstryck kan vi återigen se högre priser på livsmedel framöver. Bränslepriserna har varit relativt stabila, men om inflationen fortsätter uppåt kan även dessa påverkas, särskilt om oljepriset globalt stiger.

Energipriserna, som varit en stor orosfaktor under tidigare inflationsperioder, har hittills hållits i schack tack vare god tillgång och mildare väder. Skulle inflationen fortsätta stiga finns dock risk att elpriserna åter pressas uppåt, särskilt inför höst och vinter då efterfrågan ökar.

Ekonomiska prognoser – Vad säger experterna?

Många ekonomer menar att den nuvarande inflationsuppgången kan vara tillfällig, men att det är viktigt att hålla ögonen på kommande månader. Om KPIF fortsätter att öka kan Riksbanken tvingas pausa eller till och med höja räntan igen, vilket skulle påverka bolåneräntor och hushållens ekonomi negativt.

Samtidigt är arbetsmarknaden och den globala ekonomin fortsatt osäker, vilket gör att Riksbanken sannolikt kommer att agera försiktigt. Hushåll bör därför räkna med att räntorna ligger kvar på nuvarande nivåer under hösten, men att snabba förändringar kan ske om inflationen tar fart ytterligare.

Summering: Håll koll på inflationen – och din ekonomi

Den senaste inflationsrapporten visar att inflationen åter är på väg uppåt, vilket kan få betydande konsekvenser för svenska hushåll. Räntorna ser ut att ligga stilla eller till och med stiga om inflationen biter sig fast, och priser på mat, bränsle och energi kan påverkas negativt. Det är därför klokt att se över sin ekonomi, särskilt om man har stora lån eller planerar nya större inköp.

Vi följer utvecklingen och återkommer med fler analyser när nya siffror presenteras.