Vad gör en redaktionsarkivarie? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En redaktionsarkivarie ansvarar för att systematiskt samla in, organisera och bevara arkivmaterial inom redaktionella verksamheter. Arbetsuppgifterna innefattar att hantera dokumentation, säkerställa korrekt arkivhantering och underlätta informationsåtkomst för medarbetare och forskare. Miljön är oftast kontorsbaserad med fokus på noggrannhet och struktur, där digitala verktyg används för effektiv arkivering och sökning. Kommunikation med andra avdelningar är vanligt för att säkerställa att arkivmaterialet är komplett och korrekt.
Löneutveckling över tid
Lönen för redaktionsarkivarier har visat en stabil ökning under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 35200 kronor per månad, vilket ökade till 36 100 kronor under 2023 och vidare till 37 600 kronor år 2024. Detta motsvarar en total löneökning på cirka 7% över perioden. Den positiva trenden kan förklaras av en ökad efterfrågan på kvalificerad arkivhantering i takt med digitalisering och behovet av effektiv informationstillgång i medie- och kultursektorn. Utbildningsnivån och den specialiserade kompetensen inom redaktionsarkiv bidrar också till en stabil löneutveckling. Trots vissa rekryteringssvårigheter inom yrkesgruppen har lönen hållit sig relativt stark, vilket speglar yrkets viktiga roll i informationshantering.
Redaktionsarkivarier arbetar ofta i tysta, strukturerade miljöer där detaljfokus och tålamod är avgörande för att säkerställa att arkiven förblir tillförlitliga och lättillgängliga över tid.
Redaktionsarkivarie lön – komplett översikt
- Snittlön: 37 600 kr/mån
- Lägsta lön: 31 100 kr/mån (man, statlig sektor, gymnasial utbildning)
- Högsta lön: 42 500 kr/mån (kvinna, offentlig sektor, forskarutbildning)
- Timlön: 226 kr (baserat på 166 arbetstimmar/månad)
- Könsskillnader: Kvinnor tjänar i genomsnitt 37 400 kr, män 38 200 kr, kvinnor tjänar 98 % av männens lön
- Regionala skillnader: Data saknas, men lönenivåer kan påverkas av lokal efterfrågan och kommuntyp
Utbildning och kvalifikationer
Utbildningsvägen för redaktionsarkivarier innefattar ofta högskoleutbildning inom arkivvetenskap, biblioteks- eller informationsvetenskap. Kvalifikationer kräver förståelse för arkivhantering, dokumentation och digitala system. Erfarenhet från praktik eller traineeprogram inom arkiv eller bibliotek är meriterande.
- Formella examina: Högskoleutbildning inom arkiv- eller biblioteksvetenskap, vanligtvis 3 år
- Certifieringar/kurser: Kurser i informationshantering och digital arkivering
- Praktik/trainee: Praktik inom arkiv eller mediehus är vanligt förekommande
- Förkunskapskrav: Grundläggande IT-kunskaper och dokumentationsförståelse
- Självstudier/online: Fortbildning inom digitala arkivsystem och lagstiftning
- Tips för val: Välj en utbildning med stark koppling till digital informationshantering och arkivpraxis
Vanliga förmåner och ersättningar
Redaktionsarkivarier erbjuds ofta vanliga förmåner såsom tjänstepension, friskvårdsbidrag och möjlighet till flexibla arbetstider. Många arbetsgivare inom offentlig sektor erbjuder också kollektivavtalade förmåner som semesterersättning och sjuklön. Ersättningar kan variera beroende på sektor och anställningsform.
Konkurrens och utmaningar
Yrket som redaktionsarkivarie präglas av en paradox mellan rekryteringssvårigheter och relativt hög arbetslöshet eller deltidsarbete inom yrkesgruppen. Konkurrensen kan vara hård för attraktiva tjänster, särskilt inom större mediehus och offentliga institutioner. Utmaningar inkluderar att hålla sig uppdaterad med digitaliseringens krav och att balansera noggrannhet med effektivitet i arkiveringsprocesser. Yrket kräver dessutom en förmåga att hantera komplex information under tidspress.
Tips för dig som vill bli redaktionsarkivarie
För att lyckas som redaktionsarkivarie är det bra att utveckla en stark analytisk förmåga och noggrannhet, eftersom yrket kräver precision i hantering av arkivmaterial. En god kommunikationsförmåga underlättar samarbetet med olika avdelningar och gör det enklare att förstå användarnas behov. Det är också viktigt att vara flexibel och anpassningsbar för att kunna hantera nya digitala verktyg och förändrade rutiner. Att visa tålamod och uthållighet hjälper i det ofta detaljorienterade arbetet, samtidigt som en strukturerad arbetsmetod bidrar till effektiv arkivering. Att kontinuerligt uppdatera sina kunskaper inom informationshantering är avgörande för att hålla sig relevant i yrket.
Nyckelfakta om redaktionsarkivarie
- Utbildningsnivå: Högskoleutbildning inom arkiv- eller biblioteksvetenskap
- Löneintervall: 31 100–42 500 kr/mån
- Arbetsmiljö: Kontorsbaserad, tyst och strukturerad
- Timlön: Cirka 226 kr
- Efterfrågan: Stora jobb möjligheter men paradoxal rekryteringssituation
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter 3–5 år i yrket kan redaktionsarkivarier avancera till seniora arkivpositioner, specialister inom digital arkivering eller övergå till ledande roller inom informationshantering. Möjligheter finns även att arbeta som konsult eller inom utbildning. Arbetsförmedlingens prognos visar att jobbutsikterna för arkivarier bedöms vara oförändrade på nationell nivå med stora möjligheter, men rekryteringssituationen är paradoxal med både rekryteringssvårigheter och hög arbetslöshet eller deltidsarbete i gruppen. Yrket ingår i den bredare yrkesgruppen bibliotekarier och arkivarier där cirka 620 lediga jobb finns.
Vanliga frågor om redaktionsarkivarie
- Vad tjänar en redaktionsarkivarie?
- Snittlönen ligger på cirka 37 600 kr per månad, med variationer mellan 31 100 och 42 500 kr beroende på erfarenhet och sektor.
- Vilken utbildning krävs för att bli redaktionsarkivarie?
- Vanligtvis krävs en högskoleutbildning inom arkiv- eller biblioteksvetenskap, ofta 3 år lång.
- Finns det könsskillnader i lönen?
- Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 98 % av männens lön inom yrket.
- Hur ser arbetsmiljön ut för en redaktionsarkivarie?
- Arbetsmiljön är oftast kontorsbaserad, tyst och strukturerad med fokus på noggrannhet.
- Vilka framtidsutsikter finns inom yrket?
- Jobbmöjligheterna bedöms som stora men oförändrade de kommande åren, med en paradoxal rekryteringssituation.
- Kan man utvecklas inom yrket?
- Ja, möjligheter finns till specialisering och ledande positioner inom informationshantering.
- Vilka personliga egenskaper är viktiga?
- Noggrannhet, tålamod, flexibilitet och god kommunikationsförmåga är centrala egenskaper.
