Vad tjänar en Näringsforskare

  1. Lönestatistik
  2. Näringsforskare
Bild som illustrerar Näringsforskare

Näringsforskare

49 100 kr

Cell- och molekylärbiologer m.fl.

41 600 - 52 100 kr / månaden

Kvinnor tjänar 89% av vad män gör.

Naturvetenskapligt arbete

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Näringsforskare

Snittlön 49 100 kr
Män 52 100 kr
Kvinnor 46 400 kr
1 Gilla 0 Kommentarer 17 Lediga jobb ->

Vad gör en näringsforskare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En näringsforskare arbetar med att studera näringsämnens roll i kroppen och deras påverkan på hälsan. I yrkesrollen ingår att analysera livsmedel, undersöka hur olika dieter påverkar människors välbefinnande och att utveckla nya kostråd baserade på vetenskapliga rön. Arbetsuppgifterna varierar från laboratoriearbete och kliniska studier till datainsamling och rapportskrivning. Många näringsforskare är anställda vid universitet, forskningsinstitut, offentliga myndigheter eller inom livsmedelsindustrin. Arbetsmiljön är ofta laboratoriebaserad, men kan också innebära fältarbete och samarbete med andra forskare inom angränsande discipliner.

Löneutveckling över tid

Lönen för näringsforskare har haft en stadig ökning under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 44700 kr per månad, medan den ökade till 46 700 kr år 2023. Senaste siffran för 2024 visar en snittlön på 49 100 kr, vilket motsvarar en total ökning med cirka 9,8 % under perioden. Denna positiva trend kan delvis förklaras av ett ökat intresse för nutrition och hälsa i samhället, samt högre krav på specialiserad kompetens inom området. Trots begränsat underlag för detaljerad statistik tyder utvecklingen på att näringsforskare fortsätter att vara eftertraktade, särskilt inom forskning och utveckling.

Näringsforskare lön – komplett översikt

  • Snittlön: 49 100 kr/mån
  • Lägsta lön: 41 600 kr/mån
  • Högsta lön: 52 100 kr/mån
  • Timlön (snitt): 295 kr
  • Kvinnor: 46 400 kr/mån (89% av mäns lön)
  • Män: 52 100 kr/mån
  • Regionala skillnader: Begränsad data, men variationer kan förekomma beroende på arbetsmarknadsläge och sektor

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som näringsforskare krävs en omfattande utbildning inom nutrition, biokemi eller närliggande ämnen. De flesta har en masterexamen, men ofta efterfrågas även en doktorsexamen för forskartjänster. Praktisk erfarenhet från laboratoriearbete, vetenskaplig publicering och förmåga att analysera stora datamängder är meriterande. Kompletterande kurser i statistik, forskningsmetodik och etik kan vara till stor nytta för att stärka kompetensen.

  • Masterexamen i nutrition eller biomedicin: 5 år
  • Doktorsexamen (PhD): 4–5 år efter master
  • Praktik och laboratoriearbete: Ofta integrerat i utbildningen
  • Kurser i statistik och forskningsmetodik: Rekommenderas
  • Erfarenhet av vetenskaplig publicering: Meriterande

Arbetet som näringsforskare innebär ofta samarbete i tvärvetenskapliga team, där kunskap om såväl medicin som samhällsfrågor kan vara avgörande för att driva forskningsprojekt framåt.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Näringsforskare har ofta tillgång till förmåner som tjänstepension, friskvårdsbidrag och möjlighet till kompetensutveckling. Inom universitet och offentlig sektor erbjuds även flexibla arbetstider och generösa semestervillkor. Forskningsanställda kan ibland få stöd för konferensresor och vidareutbildning, vilket bidrar till yrkets attraktionskraft.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om fasta tjänster som näringsforskare är relativt hög, särskilt inom akademin där många kvalificerade kandidater söker ett begränsat antal forskartjänster. En utmaning är att finansiering av forskningsprojekt ofta sker i form av tidsbegränsade anslag, vilket kan ge osäkerhet kring anställningens varaktighet. Inom industrin kan konkurrensen vara något lägre, men där ställs högre krav på projektledning och kommersiell förståelse. För att lyckas krävs både djup ämneskunskap och förmåga att kommunicera komplexa resultat till olika målgrupper.

Tips för dig som vill bli näringsforskare

För att lyckas som näringsforskare är det bra att ha ett starkt analytiskt sinne och en genuin nyfikenhet på hur kost och hälsa hänger ihop. Att redan under utbildningen söka praktik eller sommarjobb inom forskningsmiljöer ger värdefull erfarenhet och nätverk. Noggrannhet och uthållighet är avgörande egenskaper när avancerade laboratorieanalyser ska utföras och resultat tolkas. Att utveckla goda skriftliga och muntliga kommunikationsförmågor underlättar både vid publicering och samarbete i tvärvetenskapliga team. Vidare är det klokt att hålla sig uppdaterad med de senaste rönen inom nutrition och biomedicin. Att söka stipendier och delta i konferenser kan också stärka karriärmöjligheterna. Slutligen är ett strukturerat arbetssätt och förmåga att arbeta självständigt viktiga faktorer för att trivas i yrkesrollen.

Nyckelfakta om Näringsforskare

  • Utbildningsnivå: Masterexamen, ofta doktorsexamen
  • Arbetsmiljö: Laboratorium, universitet, forskningsinstitut
  • Vanlig arbetsform: Heltid, projektbaserat
  • Efterfrågan: 143 lediga jobb inom yrkesgruppen
  • Specialkunskaper: Laboratorieteknik, statistik, vetenskaplig publicering

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem års erfarenhet kan en näringsforskare avancera till projektledare, forskningssamordnare eller specialist inom livsmedelsindustrin. Det finns även möjligheter att bli universitetslektor eller fortsätta inom akademisk forskning som docent. Prognoser från Arbetsförmedlingen visar att det finns ett begränsat underlag för att bedöma framtidsutsikterna för näringsforskare specifikt, men inom yrkesgruppen cell- och molekylärbiologer fanns det 143 lediga jobb vid senaste mätningen. Arbetsmarknaden påverkas av forskningsfinansiering och samhällets ökande fokus på hälsa, vilket ger goda möjligheter för den som har rätt kompetens och specialisering.

Vanliga frågor om Näringsforskare

  • Vad tjänar en Näringsforskare?
    - En näringsforskare har en snittlön på 49 100 kr per månad.
  • Vilken utbildning krävs för att bli näringsforskare?
    - Vanligtvis krävs en masterexamen inom nutrition eller biomedicin, ofta kompletterad med doktorsexamen.
  • Finns det skillnader i lön mellan män och kvinnor?
    - Ja, kvinnor tjänar i genomsnitt 46 400 kr medan män tjänar 52 100 kr per månad.
  • Hur ser arbetsmarknaden ut för näringsforskare?
    - Det finns 143 lediga jobb inom yrkesgruppen enligt senaste statistiken, men konkurrensen om fasta tjänster är hög.
  • Vilka arbetsuppgifter har en näringsforskare?
    - Arbetsuppgifterna inkluderar laboratorieanalyser, datainsamling, rapportskrivning och utveckling av nya kostråd.
  • Vilka personliga egenskaper är viktiga som näringsforskare?
    - Analytisk förmåga, noggrannhet, uthållighet och god kommunikationsförmåga är centrala egenskaper.
  • Var arbetar näringsforskare oftast?
    - Vanliga arbetsplatser är universitet, forskningsinstitut, myndigheter och livsmedelsindustrin.

Richard Andersson

Richard Andersson - 2025-07-13 05:19:40

Yrken
Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Näringsforskare är 52100 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom olika sektorer och har en ospecificerad utbildningsnivå. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 50300 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Näringsforskare är 41600 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar inom den Offentlig sektorn och har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 42900 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
25-34 40700 kr 41000 kr
35-44 100% 45800 kr 45900 kr
45-54 98% 49900 kr 50300 kr
Snitt 89% 48900 kr 49100 kr
* Tomma kolumner indikerar att det statistiska underlaget var för litet för att möjliggöra en statistiskt säkerställd slutsats.
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.

Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Näringsforskare har SSYK-koden 2131, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Visa fler
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Opinionen

    Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst

    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Statsskulden

    Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige

    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter

Läs även gärna mer om