Lantbrukare

Vad gör en lantbrukare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

Lantbrukare ansvarar för att odla grödor och föda upp djur, ofta inom blandad drift där både växtodling och djurhållning kombineras. Arbetsuppgifterna varierar mellan säsonger och kan inkludera sådd, skörd, utfodring, mjölkning, maskinkörning, underhåll av byggnader och hantering av olika jordbruksmaskiner. Arbetet är fysiskt krävande och sker till stor del utomhus, ofta i skiftande väderförhållanden. Många lantbrukare driver egna gårdar, men det förekommer även anställningar inom större lantbruksföretag och kommunal verksamhet. Arbetsmiljön kännetecknas av självständighet, men också av högt ansvar och ett arbetsliv som ofta påverkas av naturens och marknadens villkor.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har lönen för lantbrukare uppvisat en viss variation men med en tydlig uppgång det senaste året. År 2022 låg snittlönen på 26900 kr per månad, vilket sjönk något till 26 700 kr under 2023. Till 2024 har dock lönen ökat till 27 600 kr, vilket motsvarar en ökning på cirka 3,4% från föregående år. Denna positiva trend kan till stor del förklaras av ett ökat fokus på livsmedelsförsörjning och hållbarhet, samt ett ökat utbud av lediga tjänster inom yrkesgruppen. Trots detta är lönenivån relativt jämn och förändringarna över tid har varit små, vilket speglar en stabil men konkurrensutsatt bransch där många företag är små och beroende av säsongsvariationer och väderförhållanden.

Lantbrukare lön – komplett översikt

• Snittlön: 27 600 kr/mån
• Lägsta lön: 25 300 kr/mån (kvinna, olika sektorer, ospecificerad utbildning)
• Högsta lön: 50 400 kr/mån (kvinna, kommunal sektor, eftergymnasial utbildning 3+ år)
• Timlön: 166 kr/timme (baserat på 166 arbetstimmar/mån)
• Könsskillnader: Män tjänar 28 500 kr, kvinnor 25 300 kr (kvinnor tjänar 89% av männens lön)
• Regionala skillnader: Uppgifter varierar – lön påverkas av gårdens storlek och produktionstyp

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som lantbrukare krävs vanligtvis en gymnasial utbildning inom naturbruk, men många går vidare till eftergymnasiala utbildningar för att stärka sina kunskaper. Praktisk erfarenhet är avgörande, och många kombinerar utbildning med arbete på gård. Specialiseringar inom exempelvis djurhållning, växtodling eller maskinteknik är vanligt, och olika certifieringar kan vara ett krav beroende på inriktning och arbetsgivare.

• Gymnasieutbildning: Naturbruksprogrammet, 3 år
• Eftergymnasial utbildning: YH-utbildning inom lantbruk eller agronomprogrammet, 2–5 år
• Certifieringar: Maskinförarbevis, växtskydds- och djurhållningsintyg
• Praktik: Obligatorisk praktik under utbildningen och sommarjobb på lantbruk
• Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet, intresse för natur och teknik

Vanliga förmåner och ersättningar

Lantbrukare kan ofta räkna med förmåner som fri bostad, naturaförmåner i form av livsmedel eller ved, samt möjlighet till flexibla arbetstider. Vissa arbetsgivare erbjuder även vidareutbildning, friskvårdsbidrag och försäkringar. Egenföretagare har möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och kan i vissa fall dra nytta av statliga stöd eller investeringsbidrag.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen för lantbrukare påverkas främst av marknadspriser, väderförhållanden och tillgång på jordbruksmark. Branschen är sårbar för ekonomiska svängningar och beroende av statliga regleringar och stöd. Teknikutvecklingen ställer krav på ständig kompetensutveckling, och det finns en utmaning i att attrahera yngre till yrket. Trots att antalet lediga jobb är relativt många, gör branschens struktur och lönsamhet att långsiktig etablering kräver både tålamod och entreprenörsanda.

Tips för dig som vill bli lantbrukare

För att lyckas som lantbrukare är det bra att ha en stark arbetsvilja och tålamod, eftersom arbetsdagarna ofta är långa och arbetsuppgifterna varierar beroende på säsong. En god problemlösningsförmåga är viktig när oväntade situationer uppstår, särskilt vid maskinhaverier eller sjukdom bland djuren. Att vara flexibel underlättar när vädret eller marknadspriser förändras snabbt, och ekonomiskt sinnelag hjälper vid budgetering och investeringar i gården. Social förmåga och samarbetsvilja är avgörande, särskilt för den som driver verksamhet tillsammans med andra eller anställer personal. Ett genuint intresse för natur och teknik gör det lättare att ta till sig ny kunskap och hålla sig uppdaterad om nya metoder. Slutligen är självständighet och ansvarstagande centrala egenskaper, då mycket av arbetet sker på egen hand och kräver egna beslut.

Nyckelfakta om Lantbrukare

• Utbildningsnivå: Vanligen gymnasie- eller eftergymnasial utbildning inom naturbruk
• Arbetsmiljö: Utomhus, fysiskt krävande och ofta självständigt
• Arbetsform: Egenföretagare eller anställd inom större lantbruk
• Antal lediga jobb: 360 inom yrkesgruppen (2024)
• Könsfördelning: Män dominerar, men andelen kvinnor ökar

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket har många lantbrukare utvecklat specialistkompetens inom exempelvis ekologisk odling, avancerad maskinteknik eller djuruppfödning. Det är vanligt att ta steget till att bli arbetsledare, gårdsförvaltare eller starta egen verksamhet. En del väljer vidareutbildning inom exempelvis lantbruksekonomi eller agronomi. Enligt Arbetsförmedlingen görs för närvarande ingen tydlig prognos för yrket lantbrukare på grund av begränsat statistikunderlag, men arbetsmarknaden inom yrkesgruppen växtodlare och djuruppfödare (blandad drift) visar på 360 lediga jobb i Sverige. Framtida efterfrågan påverkas av faktorer som teknikskiften, generationsväxling och klimatförändringar. Yrket bedöms vara fortsatt viktigt för samhället, men konkurrensen och lönsamheten varierar mellan regioner och produktionstyper.

Vanliga frågor om Lantbrukare

• Vad tjänar en lantbrukare?
  - Snittlönen för en lantbrukare är 27 600 kr per månad, med variation beroende på erfarenhet, kön och utbildningsnivå.
• Hur stor är löneskillnaden mellan män och kvinnor?
  - Män tjänar i genomsnitt 28 500 kr, medan kvinnor tjänar 25 300 kr, vilket motsvarar 89% av männens lön.
• Vilken utbildning krävs för att bli lantbrukare?
  - Vanligast är gymnasial utbildning inom naturbruk, men även eftergymnasiala utbildningar och certifieringar är meriterande.
• Hur ser arbetsmarknaden ut för lantbrukare?
  - Det finns 360 lediga jobb inom yrkesgruppen, men konkurrens och lönsamhet varierar beroende på region och inriktning.
• Vilka arbetsuppgifter har en lantbrukare?
  - Arbetsuppgifterna omfattar växtodling, djuruppfödning, maskinkörning, underhåll och administration.
• Finns det möjlighet till karriärutveckling?
  - Ja, många går vidare till specialisering, arbetsledning eller startar egen verksamhet.
• Vilka personliga egenskaper är viktiga för yrket?
  - Självständighet, ansvarstagande, problemlösningsförmåga och intresse för natur och teknik är centrala egenskaper.