- Lönestatistik
- Högskolelektor
Högskolelektor
48 200 - 56 800 kr / månaden
Kvinnor tjänar 98% av vad män gör.
Pedagogiskt arbete
Löneutveckling Högskolelektor
Vad gör en högskolelektor? – arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En högskolelektor arbetar huvudsakligen med undervisning och forskning vid universitet och högskolor. Arbetsuppgifterna innefattar att planera, genomföra och examinera kurser på grund- och avancerad nivå. Utöver undervisning förväntas högskolelektorer ofta handleda studenter, utveckla nya kursmoment och delta i institutionens administrativa arbete. Forskning utgör en betydande del av rollen, där egna projekt kombineras med samverkan inom forskargrupper. Arbetsmiljön är varierad och kan omfatta både klassrum, seminarierum och digitala plattformar, samt perioder av fördjupat skrivarbete och forskningsvistelser.
Löneutveckling över tid
Lönen för högskolelektor har under de senaste åren uppvisat en stabil ökning. År 2022 låg snittlönen på 51500 kronor, följt av en höjning till 52 500 kronor 2023 och ytterligare upp till 54 600 kronor 2024. Detta motsvarar en total ökning om cirka 6% på tre år, vilket är något högre än den genomsnittliga löneutvecklingen inom offentlig sektor. Lönehöjningarna kan delvis förklaras av ökad efterfrågan på kvalificerade undervisare och forskare, samt en generellt högre konkurrens om akademisk kompetens. Skillnader mellan kön har varit relativt små men består, där kvinnor tjänar 98% av männens lön. Löneutvecklingen speglar också en trend där särskilt meriterade lektorer och de med tvärvetenskaplig kompetens kan förvänta sig en starkare löneutveckling.
Högskolelektor lön – komplett översikt
- Snittlön: 54 600 kr/mån
- Lägsta lön: 48 200 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare, gymnasial utbildning)
- Högsta lön: 56 800 kr/mån (man, offentlig sektor, förgymnasial utbildning)
- Timlön: 328 kr/timme (baserat på 166 timmar/månad)
- Könsskillnader: Män tjänar 55 100 kr, kvinnor 54 000 kr (kvinnor 98% av mäns lön)
- Regionala skillnader: Uppgifter om regionala variationer saknas
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli högskolelektor kräver en lång akademisk utbildning samt dokumenterad vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. För att vara behörig krävs i regel doktorsexamen inom relevant ämnesområde, samt erfarenhet av undervisning på högskolenivå. Ofta efterfrågas även pedagogisk utbildning och förmåga att utveckla och leda kurser. Inom vissa discipliner kan även internationell erfarenhet och publicering i vetenskapliga tidskrifter vara meriterande.
- Doktorsexamen: Vanligen 4–5 års forskarutbildning efter grundutbildning
- Grundutbildning: Kandidatexamen (3 år) + masterexamen (2 år) inom relevant ämne
- Pedagogisk utbildning: Högskolepedagogiska kurser, ofta 7,5–15 hp
- Forskningserfarenhet: Publicering och projektarbete inom ämnesområdet
- Internationell erfarenhet: Meriterande vid vissa lärosäten
Många högskolelektorer engagerar sig även i samverkan med näringsliv och samhälle, exempelvis genom uppdragsutbildning, expertuppdrag eller populärvetenskaplig kommunikation. Detta breddar kontaktnätet och öppnar för nya forskningsmöjligheter.
Vanliga förmåner och ersättningar
Högskolelektorer omfattas ofta av kollektivavtal och erbjuds förmåner som tjänstepension, generösa semestervillkor, friskvårdsbidrag och kompetensutveckling. Föräldraledighet och sjuklön följer i regel statliga eller offentliga riktlinjer. Möjlighet till forskningstid, konferensresor och internationella utbyten är vanligt förekommande inom akademin.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen om tjänster som högskolelektor är påtaglig, särskilt inom populära ämnesområden där antalet sökande med doktorsgrad är stort. Kraven på vetenskaplig produktion och pedagogisk utveckling är höga, vilket kan leda till arbetsbelastning utöver ordinarie arbetstid. För att avancera krävs ofta tydliga forskningsresultat, extern finansiering och ett aktivt nätverk. Balansen mellan undervisning, forskning och administration kan vara en utmaning, och arbetsmarknaden påverkas av förändringar i utbildningspolitik och forskningsanslag.
Tips för dig som vill bli högskolelektor
För att lyckas som högskolelektor är det bra att kombinera analytisk förmåga med pedagogisk skicklighet och uthållighet. Att tidigt engagera sig i forskningsprojekt och skapa ett brett kontaktnät ökar chanserna att meritera sig för framtida tjänster. Förmåga att kommunicera tydligt, både muntligt och skriftligt, är avgörande för undervisning och handledning. Ett genuint intresse för kunskapsutveckling och nyfikenhet underlättar arbetet med både forskning och lärande. Att vara strukturerad och självständig hjälper till att balansera flera arbetsuppgifter samtidigt, medan samarbetsförmåga är viktig för att bidra i kollegiala sammanhang. Slutligen ger initiativförmåga och engagemang i utbildningsfrågor en värdefull profil vid rekryteringar.
Nyckelfakta om Högskolelektor
- Utbildningsnivå: Doktorsexamen inom relevant ämne
- Vanlig arbetsform: Tillsvidareanställning vid universitet eller högskola
- Arbetsmiljö: Akademisk miljö med både undervisning och forskning
- Efterfrågan: 434 lediga jobb i Sverige enligt SSYK-data
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år som högskolelektor finns goda möjligheter att avancera till meriteringsanställningar som docent eller professor, särskilt för den som kombinerar stark forskningsprofil med pedagogiskt engagemang. Andra karriärvägar kan inkludera ledande roller inom utbildningsledning, forskningssamordning eller expertuppdrag inom myndigheter och näringsliv. Arbetsförmedlingens prognoser indikerar fortsatt efterfrågan på högskolelektorer, särskilt inom teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Möjligheterna till internationell karriär är goda för den med bred kompetens och nätverk, och arbetsmarknaden påverkas positivt av det ökande behovet av högre utbildning och forskning i samhället.
Vanliga frågor om Högskolelektor
- Vad tjänar en Högskolelektor?
- En högskolelektor har en snittlön på 54 600 kronor per månad enligt aktuell statistik. - Hur blir man högskolelektor?
- För att bli högskolelektor krävs i regel doktorsexamen inom relevant ämne och dokumenterad pedagogisk erfarenhet. - Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors löner?
- Ja, män tjänar i snitt 55 100 kronor medan kvinnor har 54 000 kronor, vilket innebär att kvinnor tjänar 98% av männens lön. - Hur ser arbetsmarknaden ut för högskolelektorer?
- Det finns för närvarande 434 lediga jobb inom yrkesgruppen och efterfrågan är stabil enligt Arbetsförmedlingen. - Vilka förmåner erbjuds en högskolelektor?
- Vanliga förmåner är tjänstepension, friskvårdsbidrag, generösa semestervillkor samt kompetensutveckling och forskningsresor. - Vad är den högsta och lägsta lönen för en högskolelektor?
- Den högsta lönen är 56 800 kronor (man, offentlig sektor), och den lägsta är 48 200 kronor (kvinna, privatanställd arbetare).
Lön fördelat på ålder och sektor
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 98% | 50500 kr | 50700 kr |
| 35-44 | 98% | 52800 kr | 53100 kr |
| 45-54 | 98% | 55100 kr | 55200 kr |
| 55-64 | 97% | 55700 kr | 55800 kr |
| 65-68 | 100% | 55600 kr | 55700 kr |
| Snitt | 98% | 54400 kr | 54600 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 97% | 49200 kr | 49400 kr |
| 35-44 | 97% | 52700 kr | 53000 kr |
| 45-54 | 98% | 55300 kr | 55400 kr |
| 55-64 | 98% | 55800 kr | 55800 kr |
| 65-68 | 98% | 56500 kr | 56500 kr |
| Snitt | 98% | 54500 kr | 54700 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 97% | 49200 kr | 49400 kr |
| 35-44 | 97% | 52700 kr | 53000 kr |
| 45-54 | 98% | 55300 kr | 55400 kr |
| 55-64 | 98% | 55800 kr | 55800 kr |
| 65-68 | 98% | 56500 kr | 56500 kr |
| Snitt | 98% | 54500 kr | 54700 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 53300 kr | 53400 kr | |
| 45-54 | 53600 kr | 53800 kr | |
| 55-64 | 55400 kr | 55600 kr | |
| Snitt | 99% | 53800 kr | 54000 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 35-44 | 53300 kr | 53400 kr | |
| 45-54 | 53600 kr | 53800 kr | |
| 55-64 | 55400 kr | 55600 kr | |
| Snitt | 99% | 53800 kr | 54000 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 98% | 50900 kr | 51200 kr |
| 35-44 | 98% | 53400 kr | 53700 kr |
| 45-54 | 98% | 55600 kr | 55700 kr |
| 55-64 | 97% | 56500 kr | 56600 kr |
| 65-68 | 100% | 55700 kr | 55800 kr |
| Snitt | 98% | 55000 kr | 55100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 97% | 49800 kr | 50000 kr |
| 35-44 | 97% | 53400 kr | 53600 kr |
| 45-54 | 98% | 56000 kr | 56000 kr |
| 55-64 | 98% | 56500 kr | 56500 kr |
| 65-68 | 98% | 57200 kr | 57200 kr |
| Snitt | 98% | 55100 kr | 55200 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 97% | 49800 kr | 50000 kr |
| 35-44 | 97% | 53400 kr | 53600 kr |
| 45-54 | 98% | 56000 kr | 56000 kr |
| 55-64 | 98% | 56500 kr | 56500 kr |
| 65-68 | 98% | 57200 kr | 57200 kr |
| Snitt | 98% | 55100 kr | 55200 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| Snitt | 99% | 54000 kr | 54200 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| Snitt | 99% | 54000 kr | 54200 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 98% | 49900 kr | 50100 kr |
| 35-44 | 98% | 52100 kr | 52400 kr |
| 45-54 | 98% | 54500 kr | 54600 kr |
| 55-64 | 97% | 55100 kr | 55100 kr |
| 65-68 | 100% | 55500 kr | 55600 kr |
| Snitt | 98% | 53900 kr | 54000 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 97% | 48500 kr | 48600 kr |
| 35-44 | 97% | 52000 kr | 52200 kr |
| 45-54 | 98% | 54600 kr | 54700 kr |
| 55-64 | 98% | 55200 kr | 55200 kr |
| 65-68 | 98% | 55900 kr | 55900 kr |
| Snitt | 98% | 54000 kr | 54100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| 25-34 | 97% | 48500 kr | 48600 kr |
| 35-44 | 97% | 52000 kr | 52200 kr |
| 45-54 | 98% | 54600 kr | 54700 kr |
| 55-64 | 98% | 55200 kr | 55200 kr |
| 65-68 | 98% | 55900 kr | 55900 kr |
| Snitt | 98% | 54000 kr | 54100 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| Snitt | 99% | 53700 kr | 53900 kr |
| Ålder | Grundlön | Månadslön | |
|---|---|---|---|
| Snitt | 99% | 53700 kr | 53900 kr |
Om datan
All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.
Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.
Yrket Högskolelektor har SSYK-koden 2312, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.
-
Biträdande lektor i byggnadsteknik, inriktning hållbart byggande
Universitets- och högskolelektorer
Ons, 26 nov 2025 - 12:04 -
Biträdande universitetslektor i idrottsvetenskap
Universitets- och högskolelektorer
Tis, 25 nov 2025 - 18:57 -
Vik. universitetslektor i tros- och livsåskådningsvetenskap
Universitets- och högskolelektorer
Tis, 25 nov 2025 - 03:46 -
Bitr. universitetslektor i Informationsvisualisering och människa-AI-inter.
Universitets- och högskolelektorer
Lör, 22 nov 2025 - 02:26