Bild som illustrerar Högskolelektor

Högskolelektor

54 600 kr

Universitets- och högskolelektorer

48 200 - 56 800 kr / månaden

Kvinnor tjänar 98% av vad män gör.

Pedagogiskt arbete

Vad blir lönen efter skatt?

Löneutveckling Högskolelektor

Snittlön 54 600 kr
Män 55 100 kr
Kvinnor 54 000 kr

Vad gör en högskolelektor? – arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En högskolelektor arbetar huvudsakligen med undervisning och forskning vid universitet och högskolor. Arbetsuppgifterna innefattar att planera, genomföra och examinera kurser på grund- och avancerad nivå. Utöver undervisning förväntas högskolelektorer ofta handleda studenter, utveckla nya kursmoment och delta i institutionens administrativa arbete. Forskning utgör en betydande del av rollen, där egna projekt kombineras med samverkan inom forskargrupper. Arbetsmiljön är varierad och kan omfatta både klassrum, seminarierum och digitala plattformar, samt perioder av fördjupat skrivarbete och forskningsvistelser.

Löneutveckling över tid

Lönen för högskolelektor har under de senaste åren uppvisat en stabil ökning. År 2022 låg snittlönen på 51500 kronor, följt av en höjning till 52 500 kronor 2023 och ytterligare upp till 54 600 kronor 2024. Detta motsvarar en total ökning om cirka 6% på tre år, vilket är något högre än den genomsnittliga löneutvecklingen inom offentlig sektor. Lönehöjningarna kan delvis förklaras av ökad efterfrågan på kvalificerade undervisare och forskare, samt en generellt högre konkurrens om akademisk kompetens. Skillnader mellan kön har varit relativt små men består, där kvinnor tjänar 98% av männens lön. Löneutvecklingen speglar också en trend där särskilt meriterade lektorer och de med tvärvetenskaplig kompetens kan förvänta sig en starkare löneutveckling.

Högskolelektor lön – komplett översikt

  • Snittlön: 54 600 kr/mån
  • Lägsta lön: 48 200 kr/mån (kvinna, privatanställd arbetare, gymnasial utbildning)
  • Högsta lön: 56 800 kr/mån (man, offentlig sektor, förgymnasial utbildning)
  • Timlön: 328 kr/timme (baserat på 166 timmar/månad)
  • Könsskillnader: Män tjänar 55 100 kr, kvinnor 54 000 kr (kvinnor 98% av mäns lön)
  • Regionala skillnader: Uppgifter om regionala variationer saknas

Utbildning och kvalifikationer

Vägen till att bli högskolelektor kräver en lång akademisk utbildning samt dokumenterad vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. För att vara behörig krävs i regel doktorsexamen inom relevant ämnesområde, samt erfarenhet av undervisning på högskolenivå. Ofta efterfrågas även pedagogisk utbildning och förmåga att utveckla och leda kurser. Inom vissa discipliner kan även internationell erfarenhet och publicering i vetenskapliga tidskrifter vara meriterande.

  • Doktorsexamen: Vanligen 4–5 års forskarutbildning efter grundutbildning
  • Grundutbildning: Kandidatexamen (3 år) + masterexamen (2 år) inom relevant ämne
  • Pedagogisk utbildning: Högskolepedagogiska kurser, ofta 7,5–15 hp
  • Forskningserfarenhet: Publicering och projektarbete inom ämnesområdet
  • Internationell erfarenhet: Meriterande vid vissa lärosäten

Många högskolelektorer engagerar sig även i samverkan med näringsliv och samhälle, exempelvis genom uppdragsutbildning, expertuppdrag eller populärvetenskaplig kommunikation. Detta breddar kontaktnätet och öppnar för nya forskningsmöjligheter.

– statsskuld.se

Vanliga förmåner och ersättningar

Högskolelektorer omfattas ofta av kollektivavtal och erbjuds förmåner som tjänstepension, generösa semestervillkor, friskvårdsbidrag och kompetensutveckling. Föräldraledighet och sjuklön följer i regel statliga eller offentliga riktlinjer. Möjlighet till forskningstid, konferensresor och internationella utbyten är vanligt förekommande inom akademin.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som högskolelektor är påtaglig, särskilt inom populära ämnesområden där antalet sökande med doktorsgrad är stort. Kraven på vetenskaplig produktion och pedagogisk utveckling är höga, vilket kan leda till arbetsbelastning utöver ordinarie arbetstid. För att avancera krävs ofta tydliga forskningsresultat, extern finansiering och ett aktivt nätverk. Balansen mellan undervisning, forskning och administration kan vara en utmaning, och arbetsmarknaden påverkas av förändringar i utbildningspolitik och forskningsanslag.

Tips för dig som vill bli högskolelektor

För att lyckas som högskolelektor är det bra att kombinera analytisk förmåga med pedagogisk skicklighet och uthållighet. Att tidigt engagera sig i forskningsprojekt och skapa ett brett kontaktnät ökar chanserna att meritera sig för framtida tjänster. Förmåga att kommunicera tydligt, både muntligt och skriftligt, är avgörande för undervisning och handledning. Ett genuint intresse för kunskapsutveckling och nyfikenhet underlättar arbetet med både forskning och lärande. Att vara strukturerad och självständig hjälper till att balansera flera arbetsuppgifter samtidigt, medan samarbetsförmåga är viktig för att bidra i kollegiala sammanhang. Slutligen ger initiativförmåga och engagemang i utbildningsfrågor en värdefull profil vid rekryteringar.

Nyckelfakta om Högskolelektor

  • Utbildningsnivå: Doktorsexamen inom relevant ämne
  • Vanlig arbetsform: Tillsvidareanställning vid universitet eller högskola
  • Arbetsmiljö: Akademisk miljö med både undervisning och forskning
  • Efterfrågan: 434 lediga jobb i Sverige enligt SSYK-data

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år som högskolelektor finns goda möjligheter att avancera till meriteringsanställningar som docent eller professor, särskilt för den som kombinerar stark forskningsprofil med pedagogiskt engagemang. Andra karriärvägar kan inkludera ledande roller inom utbildningsledning, forskningssamordning eller expertuppdrag inom myndigheter och näringsliv. Arbetsförmedlingens prognoser indikerar fortsatt efterfrågan på högskolelektorer, särskilt inom teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Möjligheterna till internationell karriär är goda för den med bred kompetens och nätverk, och arbetsmarknaden påverkas positivt av det ökande behovet av högre utbildning och forskning i samhället.

Vanliga frågor om Högskolelektor

  • Vad tjänar en Högskolelektor?
    - En högskolelektor har en snittlön på 54 600 kronor per månad enligt aktuell statistik.
  • Hur blir man högskolelektor?
    - För att bli högskolelektor krävs i regel doktorsexamen inom relevant ämne och dokumenterad pedagogisk erfarenhet.
  • Finns det skillnader mellan mäns och kvinnors löner?
    - Ja, män tjänar i snitt 55 100 kronor medan kvinnor har 54 000 kronor, vilket innebär att kvinnor tjänar 98% av männens lön.
  • Hur ser arbetsmarknaden ut för högskolelektorer?
    - Det finns för närvarande 434 lediga jobb inom yrkesgruppen och efterfrågan är stabil enligt Arbetsförmedlingen.
  • Vilka förmåner erbjuds en högskolelektor?
    - Vanliga förmåner är tjänstepension, friskvårdsbidrag, generösa semestervillkor samt kompetensutveckling och forskningsresor.
  • Vad är den högsta och lägsta lönen för en högskolelektor?
    - Den högsta lönen är 56 800 kronor (man, offentlig sektor), och den lägsta är 48 200 kronor (kvinna, privatanställd arbetare).

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Högskolelektor är 56800 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Offentlig sektorn och har en förgymnasial utbildning. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 54900 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Högskolelektor är 48200 kr. Denna lön tillhör en kvinna som arbetar som privatanställd arbetare och har en gymnasial utbildning, högst 2 år. Den lägsta lönen för en man inom samma yrke är 48600 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
25-34 98% 50500 kr 50700 kr
35-44 98% 52800 kr 53100 kr
45-54 98% 55100 kr 55200 kr
55-64 97% 55700 kr 55800 kr
65-68 100% 55600 kr 55700 kr
Snitt 98% 54400 kr 54600 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Högskolelektor har SSYK-koden 2312, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Lediga jobb
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Opinionen - Opinionsläge Novus: Oförändrat stöd – Socialdemokraterna störst
    Ons, 19 nov 2025 - 08:35
  • Statsskulden - Statsskulden – nivå, utveckling och betydelse för Sverige
    Ons, 8 okt 2025 - 08:00
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 377
Nettolön
31 377
Skatter
11 738
Avgifter
12 129

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2025 skatter