Folkhälsoutvecklare

Vad gör en folkhälsoutvecklare? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En folkhälsoutvecklare arbetar med att planera, samordna och utvärdera insatser som syftar till att förbättra befolkningens hälsa. Arbetsuppgifterna kan inkludera att ta fram och analysera statistik, utforma strategier för förebyggande hälsoarbete samt driva projekt inom områden som fysisk aktivitet, psykisk hälsa och jämlikhet i hälsa. Ofta sker samarbeten med skolor, vårdcentraler, myndigheter och ideella organisationer. Arbetsmiljön är i regel kontorsbaserad med inslag av fältbesök, möten och utbildningsinsatser. Flexibilitet och förmåga att hantera varierande arbetsuppgifter är viktiga egenskaper i rollen.

Löneutveckling över tid

Löneutvecklingen för folkhälsoutvecklare har varit stabilt positiv de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 43200 kr per månad och ökade till 44 700 kr under 2023. Under 2024 har snittlönen stigit ytterligare till 46 500 kr, vilket motsvarar en ökning på cirka 7,6% över perioden. Denna löneutveckling speglar en fortsatt efterfrågan på kompetens inom området och ett ökat fokus på folkhälsofrågor i samhället. Skillnader i utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet och sektor (kommunal, statlig eller privat) påverkar också löneläget. Trots en tydlig uppgång är löneutvecklingen fortsatt i linje med övriga planerare och utredare inom offentlig sektor.

Folkhälsoutvecklare lön – komplett översikt

• Snittlön: 46 500 kr/mån
• Lägsta lön: 30 200 kr/mån (kvinna, statlig sektor, förgymnasial utbildning kortare än 9 år)
• Högsta lön: 60 200 kr/mån (man, kommunal sektor, forskarutbildning)
• Timlön (snitt): 280 kr
• Kvinnor: 45 300 kr/mån
• Män: 48 800 kr/mån
• Kvinnor tjänar: 93% av vad män gör

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som folkhälsoutvecklare krävs vanligtvis en akademisk examen inom folkhälsovetenskap eller närliggande ämnen. Utbildningen omfattar ofta tre till fem års studier på högskola eller universitet och kan kompletteras med kurser inom statistik, projektledning och beteendevetenskap. Praktisk erfarenhet från hälsofrämjande arbete eller samhällsplanering är meriterande, liksom kunskaper i utvärderingsmetodik och samverkan mellan olika samhällsaktörer.

• Formell examen: Kandidatexamen (3 år) eller masterexamen (5 år) i folkhälsovetenskap eller liknande område
• Kompletterande kurser: Statistik, projektledning, utvärderingsmetodik
• Praktik/trainee: Rekommenderas under utbildningen
• Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet för högskolestudier
• Tips för val: Välj inriktning mot samhällsplanering eller hälsofrämjande arbete för bredare arbetsmöjligheter

Vanliga förmåner och ersättningar

Folkhälsoutvecklare erbjuds ofta förmåner såsom friskvårdsbidrag, flextid, kompetensutveckling och möjlighet till distansarbete. Tjänstepension och generösa semestervillkor är standard inom offentlig sektor. Arbetsgivare kan även erbjuda subventionerade kollektivtrafikkort eller möjlighet till utbildningsledighet.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som folkhälsoutvecklare är måttlig, med 758 lediga jobb inom yrkesgruppen planerare och utredare. Rekryteringssituationen bedöms vara i balans enligt Arbetsförmedlingens prognos, och efterfrågan förväntas vara oförändrad på fem års sikt. Utmaningar i yrket kan inkludera att visa på effekter av folkhälsoinsatser, arbeta i komplexa projekt och anpassa sig till förändrade samhällsbehov. Specialistkompetens och erfarenhet kan ge konkurrensfördelar, särskilt i större kommuner och regioner där kraven på strategiskt arbete är höga.

Tips för dig som vill bli folkhälsoutvecklare

För att lyckas som folkhälsoutvecklare är det bra att vara analytisk och kunna tolka både statistik och samhällstrender, vilket underlättar när insatser ska planeras och utvärderas. En god kommunikativ förmåga är viktig för att kunna samarbeta och skapa dialog med olika aktörer, från skolor till myndigheter. Flexibilitet och initiativrikedom uppskattas då arbetsuppgifterna ofta varierar och nya projekt startas löpande. Att vara uthållig och ha tålamod är avgörande eftersom många folkhälsoinsatser tar tid innan resultat syns. Engagemang för samhällsfrågor och vilja att påverka människors livskvalitet ger extra drivkraft i yrkesrollen. Det är även värdefullt att bygga nätverk under utbildning och praktik för att öka chanserna till anställning. Slutligen rekommenderas att kontinuerligt hålla sig uppdaterad om aktuella folkhälsofrågor och lagstiftning för att kunna agera proaktivt i arbetet.

Nyckelfakta om folkhälsoutvecklare

• Utbildningsnivå: Kandidatexamen eller master i folkhälsovetenskap
• Arbetsmiljö: Kontorsbaserad med inslag av projektledning och fältarbete
• Efterfrågan: 758 lediga jobb inom yrkesgruppen nationellt
• Arbetsform: Vanligen anställd inom kommun eller region, men även statliga och privata aktörer förekommer
• Specialkunskaper: Statistik, projektledning, samverkan mellan sektorer

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket finns möjligheter att avancera till senior folkhälsoutvecklare, projektledare eller strateg inom större organisationer. Det är även vanligt att folkhälsoutvecklare går vidare till roller som samordnare, utredare eller chef inom folkhälsoområdet. Prognosen från Arbetsförmedlingen visar att arbetsmarknaden för planerare och utredare, där folkhälsoutvecklare ingår, förväntas vara oförändrad de kommande fem åren med medelstora möjligheter till jobb. Specialistkunskap och erfarenhet av tvärsektoriellt arbete kan öppna dörrar till mer kvalificerade uppdrag och ledande befattningar inom offentlig sektor eller konsultbranschen.

Vanliga frågor om folkhälsoutvecklare

• Vad tjänar en folkhälsoutvecklare?
  - Snittlönen är 46 500 kr per månad, med variation beroende på utbildning, erfarenhet och sektor.
• Hur blir man folkhälsoutvecklare?
  - Vanligast är att ha en kandidatexamen eller master i folkhälsovetenskap samt erfarenhet av hälsofrämjande arbete.
• Finns det könsskillnader i lön?
  - Ja, kvinnor tjänar i snitt 93% av vad män gör inom yrket.
• Vilka arbetsgivare anställer folkhälsoutvecklare?
  - Kommuner, regioner, statliga myndigheter och ibland privata företag eller ideella organisationer.
• Vilka förmåner är vanliga?
  - Friskvårdsbidrag, flextid, distansarbete och kompetensutveckling erbjuds ofta.
• Hur ser framtidsutsikterna ut?
  - Efterfrågan bedöms vara oförändrad de kommande fem åren, med medelstora möjligheter till arbete.
• Finns det regionala skillnader i lön?
  - Ja, lönen kan variera något mellan olika regioner och beroende på arbetsgivare.