Desinsektör

Vad gör en desinsektör? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En desinsektör arbetar med att bekämpa och förebygga förekomst av skadedjur, insekter och andra ohyra i olika miljöer. Vanliga arbetsuppgifter inkluderar inspektion av bostäder, företag och offentliga lokaler, identifiering av skadedjur, applicering av bekämpningsmedel samt rådgivning till kunder kring förebyggande åtgärder. Arbetet innebär ofta praktisk hantering av kemikalier och teknisk utrustning, och kan utföras både inomhus och utomhus. Arbetsmiljön varierar beroende på uppdragets art och kan innebära arbete i trånga utrymmen, höga höjder eller på platser som kräver skyddsutrustning. Säkerhet och noggrannhet är centrala aspekter för att minimera risker för både arbetstagare och omgivningen.

Löneutveckling över tid

Löneutvecklingen för desinsektörer har varit positiv de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 29700 kr per månad, vilket ökade till 31 800 kr år 2023 och vidare till 35 000 kr år 2024. Det innebär en total ökning med cirka 18% under perioden. Lönerna har stärkts i takt med en ökad efterfrågan på saneringstjänster och högre krav på specialkompetens, särskilt inom miljö- och hälsoskydd. Branschens tillväxt har också bidragit till att lyfta lönerna, medan löneskillnaderna mellan könen fortfarande är tydliga. Den positiva trenden förväntas fortsätta i takt med ett ökat behov av förebyggande insatser mot skadedjur i samhället.

Desinsektör lön – komplett översikt

• Snittlön: 35 000 kr/mån
• Lägsta lön: 30 900 kr/mån (kvinna, gymnasial utbildning 3 år)
• Högsta lön: 35 600 kr/mån (man, regional sektor, gymnasial utbildning högst 2 år)
• Timlön: 210 kr/tim
• Kvinnor tjänar: 32 000 kr/mån (90% av mäns lön)
• Män tjänar: 35 500 kr/mån
• Regionala skillnader: Uppgift om variation saknas, men högsta löner förekommer i regional sektor

Utbildning och kvalifikationer

För att arbeta som desinsektör krävs vanligtvis en gymnasieutbildning, ofta inom naturvetenskap, teknik eller miljö. Många arbetsgivare efterfrågar dessutom särskilda certifieringar för hantering av bekämpningsmedel, samt erfarenhet från praktik eller trainee-tjänster inom sanering. Utbildningsvägen kan variera beroende på arbetsgivare, men det är vanligt att komplettera med interna kurser och vidareutbildning inom miljö- och hälsoskydd.

• Gymnasial utbildning: Naturvetenskap, teknik eller miljö (2–3 år)
• Certifieringar: Behörighet för bekämpningsmedel och saneringsarbete
• Praktik: Ofta krav på arbetsplatsförlagd utbildning eller trainee-tjänst
• Förkunskapskrav: Noggrannhet, hälsokontroll och körkort kan krävas
• Vidareutbildning: Kurser inom miljöskydd och arbetsmiljö

Vanliga förmåner och ersättningar

Desinsektörer omfattas ofta av kollektivavtal som ger tillgång till tjänstepension, försäkringar och friskvårdsbidrag. Andra vanliga förmåner är arbetskläder, skyddsutrustning, betalda utbildningar samt tillgång till servicebil vid utryckningar. Ersättning för obekväm arbetstid kan också förekomma vid akuta insatser.

Konkurrens och utmaningar

Yrket som desinsektör präglas av konkurrens om uppdragen, särskilt i storstadsregioner där efterfrågan är hög. Samtidigt kräver arbetsuppgifterna kontinuerlig fortbildning för att hantera nya skadedjur och lagkrav kring kemikalieanvändning. En utmaning är att arbeta i varierande miljöer med ibland osäkra arbetsförhållanden, vilket ställer krav på både fysisk uthållighet och noggrannhet. Löneskillnaderna mellan könen samt brist på tydliga karriärvägar inom vissa företag kan också påverka attraktiviteten i yrket. Trots detta finns goda möjligheter för den som är flexibel och villig att utvecklas inom saneringsbranschen.

Tips för dig som vill bli desinsektör

För att lyckas som desinsektör är det bra att ha ett genuint intresse för miljö och hälsa, samt en förmåga att arbeta självständigt under varierande förhållanden. Att vara noggrann och metodisk är avgörande, då arbetet ofta innebär att följa detaljerade instruktioner och säkerhetsrutiner. God kommunikationsförmåga är viktig för att kunna ge kunder tydliga råd kring förebyggande åtgärder och bemöta frågor på ett professionellt sätt. Flexibilitet och problemlösningsförmåga hjälper vid oväntade utmaningar i fält, särskilt då arbetsmiljön kan förändras snabbt. Vidare är tekniskt intresse en tillgång, eftersom modern sanering ofta innefattar användning av specialutrustning och digitala verktyg. Att ha körkort och god fysik är dessutom en fördel, då arbetet kan innebära resor och tunga lyft. Slutligen uppskattas initiativförmåga och viljan att fortbilda sig inom nya metoder och regelverk.

Nyckelfakta om Desinsektör

• Utbildningsnivå: Gymnasial utbildning, ofta miljö eller teknik (2–3 år)
• Arbetsmiljö: Fältbaserad, varierande miljöer och ibland obekväma tider
• Vanlig arbetsform: Heltid, ofta dagtid men med beredskap
• Efterfrågan: 123 lediga jobb inom yrkesgruppen saneringsarbetare
• Specialkunskaper: Certifiering för bekämpningsmedel och säkerhetsrutiner

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en desinsektör ta steget vidare till arbetsledande roller inom saneringsföretag eller specialisera sig inom miljöskydd och skadeförebyggande åtgärder. Möjligheter finns även att arbeta med utbildning av nya kollegor eller att starta egen verksamhet inom sanering och skadedjursbekämpning. Enligt Arbetsförmedlingens prognos saknas dock detaljerad bedömning för yrket, då det ingår i den bredare yrkesgruppen saneringsarbetare. Trots detta indikerar antalet lediga jobb och branschens utveckling att framtidsutsikterna är stabila, särskilt för den som är beredd att vidareutbilda sig och hålla sig uppdaterad kring nya lagkrav och tekniker.

Vanliga frågor om Desinsektör

• Vad tjänar en desinsektör i snitt?
  - Snittlönen för en desinsektör är 35 000 kr per månad.
• Vilken utbildning krävs för att bli desinsektör?
  - Vanligtvis krävs gymnasial utbildning inom miljö, teknik eller natur samt särskilda certifieringar.
• Finns det skillnader i lön mellan män och kvinnor?
  - Ja, kvinnor tjänar omkring 90% av vad män gör inom yrket.
• Hur ser arbetsmiljön ut för en desinsektör?
  - Arbetet är fältbaserat och kan innebära varierande miljöer, ibland med krav på skyddsutrustning.
• Vilka förmåner är vanliga för desinsektörer?
  - Vanliga förmåner är tjänstepension, friskvårdsbidrag, arbetskläder och betalda utbildningar.
• Hur ser framtidsutsikterna ut för desinsektörer?
  - Prognoser saknas, men det finns 123 lediga jobb inom yrkesgruppen och stabil efterfrågan.
• Vad är den högsta lönen för en desinsektör?
  - Den högsta lönen är 35 600 kr per månad och tillhör en man i regional sektor med gymnasial utbildning.