- Lönestatistik
- Dansare, jazz
Dansare, jazz
41 395 - 39 779 kr / månaden
Kultur, media, design
Löneutveckling Dansare, jazz
Vad gör en dansare inom jazz – arbetsuppgifter och arbetsmiljö
En dansare inom jazz arbetar med att tolka och framföra koreografier i olika sammanhang såsom scenproduktioner, musikaler, tv-program, reklam och turnéer. Arbetsuppgifterna omfattar ofta daglig träning, deltagande i repetitioner, utveckling av teknik och stil samt framträdanden inför publik. Jazzdans kännetecknas av dynamik, rytm och uttrycksfullhet, vilket kräver både fysiskt och konstnärligt engagemang. Arbetsmiljön varierar mellan dansstudios, teaterscener och ibland utomhus vid evenemang eller festivaler. Arbetet är ofta projektbaserat och kan innebära perioder av intensivt arbete följt av lugnare perioder mellan uppdrag.
Löneutveckling över tid
Lönen för dansare inom jazz har haft en tydlig ökning under de senaste tre åren. År 2022 låg snittlönen på 32600 kronor per månad, medan den steg till 39 614 kronor år 2023 och nådde 39 779 kronor år 2024. Den största ökningen skedde mellan 2022 och 2023, vilket motsvarar en uppgång på cirka 21,5%. Mellan 2023 och 2024 har löneutvecklingen varit mer stabil med en marginell ökning på mindre än 0,5%. Den snabba löneökningen kan kopplas till ökad efterfrågan på kvalificerade dansare, större produktioner och en allmänt högre prisbild inom scenkonst. Efter 2023 har dock marknaden stabiliserats, vilket speglas i den flackare lönekurvan.
Dansare, jazz lön – komplett översikt
- Snittlön: 39 779 kr/mån
- Lägsta/Högsta lön: Uppgift saknas
- Timlön: 239 kr/timme
- Könsskillnader: Uppgift saknas
- Regionala skillnader: Uppgift saknas
Utbildning och kvalifikationer
Vägen till att bli dansare inom jazz går oftast genom specialiserad dansutbildning, ofta på gymnasial eller eftergymnasial nivå. Många väljer att fördjupa sig genom högre utbildning vid danshögskolor eller genom internationella program. Praktisk erfarenhet och auditionarbete är avgörande för att etablera sig, och kompletterande kurser inom exempelvis koreografi eller scenframställning är vanligt. Förkunskaper i andra dansstilar och en grundläggande fysik är ofta nödvändiga.
- Gymnasial dansutbildning: 3 år, ofta estetiskt program med dansinriktning
- Eftergymnasiala utbildningar: Danshögskola eller motsvarande, 2–3 år
- Kurser och workshops: Löpande fortbildning inom jazz och närliggande stilar
- Praktik: Praktikplatser och auditions är centrala inslag
- Förkunskapskrav: Stark fysisk kapacitet och grundläggande teknik i dans
Jazzdansare arbetar ofta i projektform, vilket innebär att arbetsperioderna kan variera kraftigt i intensitet. Förmågan att snabbt anpassa sig till olika koreografer och ensembler är därför mycket värdefull, särskilt i större produktioner eller vid internationella samarbeten.
Vanliga förmåner och ersättningar
För dansare inom jazz förekommer ofta ersättningar utöver grundlön, såsom tillägg för turnéer, föreställningar på obekväm arbetstid och reseersättningar. Vissa arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, försäkringar eller subventionerad träning, och det är inte ovanligt att arbetsvillkor förhandlas individuellt beroende på projektets omfattning och längd.
Konkurrens och utmaningar
Konkurrensen inom jazzdans är hög, särskilt i storstadsregionerna där flest produktioner och arbetsgivare finns. Antalet lediga tjänster är begränsat och många dansare arbetar som frilansare, vilket innebär osäkerhet kring kontinuerlig inkomst. Utmaningar inkluderar också krav på ständig fysisk och konstnärlig utveckling samt risken för arbetsrelaterade skador. Förmågan att nätverka och bygga relationer inom branschen är avgörande för att lyckas på lång sikt. Projektbaserade anställningar innebär att dansare ofta måste söka nya uppdrag löpande, vilket ställer krav på flexibilitet och självledarskap.
Tips för dig som vill bli dansare inom jazz
För att lyckas som dansare inom jazz är det bra att kombinera målmedvetenhet med öppenhet för nya erfarenheter och influenser. En stark disciplin är viktig för att upprätthålla daglig träning och utveckla tekniken, samtidigt som kreativitet hjälper till att tolka och anpassa sig till olika koreografier. Social kompetens och samarbetsförmåga underlättar när man arbetar i ensembler och möter nya kollegor vid varje projekt. Att aktivt delta i auditions och nätverka inom dansvärlden ökar möjligheterna att få uppdrag, och att hålla sig uppdaterad om nya stilar och trender kan ge ett försprång. Flexibilitet är också avgörande, då arbetsperioderna ofta varierar i intensitet och längd. Slutligen är tålamod och förmåga att hantera motgångar viktiga egenskaper för att orka med konkurrensen och de fysiska påfrestningarna som yrket kan innebära.
Nyckelfakta om Dansare, jazz
- Utbildningsnivå: Eftergymnasial dansutbildning vanligt
- Arbetsform: Frilans eller projektanställning dominerar
- Lediga jobb inom yrkesgruppen: 620
- Snittlön: 39 779 kr/mån
- Timlön: 239 kr/timme
Karriärvägar och framtidsutsikter
Efter tre till fem år i yrket kan en dansare inom jazz ta sig an roller som solist, koreograf eller pedagog, ofta parallellt med fortsatt sceniskt arbete. Vissa går vidare till att starta egna danskompanier eller arbeta med undervisning inom kulturskolor och privata dansskolor. Framtidsutsikterna för yrket dansare inom jazz är svårbedömda enligt Arbetsförmedlingens prognoser, eftersom tillgänglig statistik är begränsad för denna specifika grupp. Inom yrkesgruppen "Koreografer och dansare" fanns dock 620 lediga jobb, vilket indikerar viss efterfrågan. Konkurrensen om fasta tjänster är fortsatt hård, medan projektanställningar och frilansuppdrag är vanligast.
Vanliga frågor om Dansare, jazz
- Vad tjänar en dansare inom jazz?
- Snittlönen är 39 779 kronor per månad, med en timlön på 239 kronor. - Vilken utbildning krävs för att bli jazzdansare?
- Vanligtvis krävs eftergymnasial dansutbildning och omfattande praktik, ofta via auditions och projekt. - Hur ser arbetsmarknaden ut för dansare inom jazz?
- Arbetsmarknaden är konkurrensutsatt och de flesta arbetar som frilansare eller på projektbasis. - Finns det regionala löneskillnader för jazzdansare?
- Det finns inga tillgängliga uppgifter om regionala löneskillnader för detta yrke. - Vilka förmåner är vanliga för dansare inom jazz?
- Vanliga förmåner är ersättningar vid turné, obekväm arbetstid, friskvårdsbidrag och ibland försäkringar. - Hur ser framtidsutsikterna ut?
- Framtidsutsikterna är svåra att bedöma, men det finns viss efterfrågan inom yrkesgruppen.
Lön fördelat på ålder och sektor
Om datan
All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.
Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.
Yrket Dansare, jazz har SSYK-koden 2653, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.