Bildarkivarie

Vad gör en bildarkivarie? – Arbetsuppgifter och arbetsmiljö

En bildarkivarie arbetar med att samla in, ordna, bevara och tillgängliggöra fotografiskt och visuellt material inom olika organisationer. Vanliga arbetsuppgifter omfattar att digitalisera äldre bildsamlingar, katalogisera och metadata-registrera bilder, samt hantera rättighetsfrågor och licensiering. Bildarkivarien har även en rådgivande roll gentemot forskare, journalister eller allmänhet som söker bildmaterial. Arbetsmiljön är ofta kontorsbaserad, men kan även inkludera arbete i arkivmagasin, museer eller biblioteksmiljöer, där noggrannhet och strukturerad dokumentation är centrala inslag.

Löneutveckling över tid

Under de senaste tre åren har lönen för bildarkivarier visat en tydlig och stabil uppgång. År 2022 låg snittlönen på 35200 kr, för att öka till 36 100 kr under 2023 och vidare till 37 600 kr år 2024. Denna utveckling motsvarar en total ökning om cirka 6,8% över perioden, vilket indikerar en något högre löneökningstakt än genomsnittet för många andra kulturyrken. Bakom denna ökning ligger bland annat en ökad efterfrågan på digital kompetens, samt ett växande behov av att tillgängliggöra historiska och samtida bildarkiv digitalt. Arbetsmarknaden har också påverkats av pensionsavgångar och behovet av att ersätta erfarna medarbetare, vilket bidrar till högre ingångslöner och förbättrade villkor för kvalificerade bildarkivarier.

Bildarkivarie lön – komplett översikt

• Snittlön: 37 600 kr/mån
• Lägsta lön: 31 100 kr/mån
• Högsta lön: 42 500 kr/mån
• Timlön: 226 kr
• Kvinnor: 37 400 kr/mån
• Män: 38 200 kr/mån
• Kvinnor tjänar: 98% av vad män gör
• Regionala skillnader: Data om regionala skillnader är begränsad, men något högre löner kan förekomma i storstadsregioner och inom offentlig sektor.

Utbildning och kvalifikationer

En bildarkivarie har vanligtvis en akademisk utbildning inom arkivvetenskap, informationsvetenskap eller liknande kulturvetenskapliga ämnen, ofta kompletterad med särskild inriktning mot bild- och mediehantering. Praktisk erfarenhet av arkivarbete, digitalisering och metadatahantering är viktiga meriter. För vissa tjänster krävs även kurser i juridik och upphovsrätt kopplad till bildmaterial.

• Kandidatexamen: Informationsvetenskap, arkivvetenskap eller motsvarande (3 år)
• Kompletterande kurser: Digitalisering, metadata, bildbehandling, upphovsrätt
• Praktik: Ofta krav på praktik eller traineeplats inom arkiv eller bibliotek
• Förkunskapskrav: Grundläggande IT-kompetens och intresse för kulturarv
• Tips: Välj utbildningar med stark koppling till digitala arbetsmetoder och bildhantering

Vanliga förmåner och ersättningar

För bildarkivarier är det vanligt med förmåner som friskvårdsbidrag, flextid, kompetensutveckling och möjlighet till distansarbete. Tjänstepension och subventionerad lunch eller personalrabatter kan också förekomma, särskilt inom offentlig sektor.

Konkurrens och utmaningar

Konkurrensen om tjänster som bildarkivarie är påtaglig, särskilt eftersom yrket lockar många med kulturhistoriskt intresse och akademisk utbildning. Samtidigt rapporteras om rekryteringssvårigheter, då arbetsgivare ofta söker kandidater med både ämneskompetens och teknisk färdighet inom digitalisering och bildhantering. Utmaningar i yrket handlar också om att hålla sig uppdaterad kring ny teknik, digitala standarder och förändrade lagkrav kring upphovsrätt. Det är inte ovanligt att arbetsuppgifterna breddas och att bildarkivarier förväntas bidra till utvecklingsprojekt och digitala satsningar inom sina organisationer.

Tips för dig som vill bli bildarkivarie

För att lyckas som bildarkivarie är det bra att kombinera en analytisk läggning med ett brinnande intresse för kulturarv och bildmedier. Det rekommenderas att utveckla digital kompetens tidigt, exempelvis genom att fördjupa sig i bildbehandling och metadatahantering, vilket är centralt i det dagliga arbetet. Noggrannhet och strukturerat arbetssätt är avgörande för att hantera stora mängder information och säkerställa kvalitet i arkivet. Att vara kommunikativ underlättar samarbetet med såväl kollegor som externa användare, och nyfikenhet är en viktig drivkraft för att ta till sig nya teknologier och metoder. Engagemang i branschföreningar och nätverk ger dessutom möjlighet att utbyta erfarenheter och hålla sig à jour med utvecklingen inom fältet.

Nyckelfakta om Bildarkivarie

• Utbildningsnivå: Vanligen kandidatexamen med kompletterande kurser
• Arbetsmiljö: Kontorsmiljö, ofta inom offentlig sektor eller museum
• Efterfrågan: Stora möjligheter till arbete nationellt
• Arbetsform: Heltid, viss möjlighet till distansarbete
• Specialkompetens: Digitalisering och metadatahantering

Karriärvägar och framtidsutsikter

Efter tre till fem år i yrket kan en bildarkivarie avancera till mer specialiserade roller som samlingsansvarig, projektledare för digitaliseringsprojekt eller chef för arkiv- eller bildverksamhet. Det förekommer även möjligheter att arbeta som konsult inom digitalt bevarande eller att ta ansvar för större digitala plattformar. Enligt Arbetsförmedlingens prognos bedöms möjligheterna till arbete vara stora på nationell nivå, även om rekryteringssituationen kännetecknas av en paradox: det finns både rekryteringssvårigheter och relativt hög arbetslöshet inom yrkesgruppen. På fem års sikt väntas efterfrågan vara oförändrad, med fortsatt behov av bred kompetens inom digital hantering av bildmaterial. I dagsläget finns omkring 620 lediga jobb inom yrkesgruppen bibliotekarier och arkivarier.

Vanliga frågor om Bildarkivarie

• Vad tjänar en Bildarkivarie i snitt?
  - En bildarkivarie har en genomsnittlig lön på 37 600 kr per månad.
• Hur ser skillnaden ut mellan män och kvinnor?
  - Män tjänar i snitt 38 200 kr medan kvinnor har 37 400 kr, vilket innebär att kvinnor tjänar 98% av männens lön.
• Vilken utbildning krävs för att arbeta som bildarkivarie?
  - Vanligen krävs kandidatexamen inom informationsvetenskap eller arkivvetenskap, ofta med kompletterande kurser i bildhantering och digitalisering.
• Vilka är de vanligaste arbetsplatserna?
  - Bildarkivarier arbetar ofta inom offentlig sektor, museer, bibliotek eller mediehus.
• Hur ser framtidsutsikterna ut för bildarkivarier?
  - Möjligheterna till arbete bedöms vara stora nationellt, med oförändrad efterfrågan på fem års sikt enligt Arbetsförmedlingen.
• Vad är högsta och lägsta lön för en bildarkivarie?
  - Högsta lön är 42 500 kr och lägsta lön är 31 100 kr per månad, beroende på utbildning, kön och sektor.