Bild som illustrerar Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör

Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör lön

48 800 kr

Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik

Vad blir lönen efter skatt?

37 900 - 62 000 kr / månaden

Kvinnor tjänar 98% av vad män gör.

Tekniskt arbete

Löneutveckling Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör

Snittlön 48 800 kr
Män 49 000 kr
Kvinnor 48 000 kr
Yrket Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör och dess lön

Lön för Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör

Att arbeta som beräkningsingenjör inom elkraft, med en högskoleingenjörsexamen, är ett attraktivt yrkesval för många med intresse för teknik och elektroteknik. Den genomsnittliga månadslönen för yrket har stigit från 46 600 till 48 800 kronor. Män inom detta yrke tjänar i snitt 49 000 kronor medan kvinnor tjänar 48 000 kronor, vilket innebär att kvinnor tjänar 98% av vad män gör. För timanställda är snittlönen 293 kronor per timme, baserat på 166 arbetstimmar i månaden.

Lönespann inom yrket

Inom yrket finns det stora variationer i lön beroende på faktorer som arbetsgivare, utbildningsnivå och sektor. Den högsta lönen för en manlig beräkningsingenjör (elkraft) som är privatanställd tjänsteman med forskarutbildning är 62000 kr, medan den högsta lönen för en kvinna i samma roll är 56800 kr. På motsatt sida av spektrumet ligger den lägsta lönen för en man i offentlig sektor med gymnasial utbildning på 37900 kr och för en kvinna 39600 kr.

Arbetsuppgifter för Beräkningsingenjör (elkraft)

Som beräkningsingenjör inom elkraft arbetar du med att analysera och utveckla elektriska system för att säkerställa energieffektivitet och säkerhet. Arbetsuppgifterna inkluderar allt från tekniska beräkningar och simuleringar till projektering och planering av elnät och kraftsystem. Yrket kräver en stark förståelse för elektroteknik och en förmåga att tillämpa matematiska och fysikaliska principer på praktiska problem.

Förutsättningar och utbildning

För att bli beräkningsingenjör inom elkraft är en högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elektroteknik eller liknande område nödvändig. Många arbetsgivare värdesätter även erfarenhet av mjukvara för simulering och beräkningar, såsom MATLAB eller PSS/E. För den som vill avancera inom yrket kan en magister- eller forskarutbildning vara fördelaktig.

Arbetsmarknad och framtidsutsikter

Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen är jobbmöjligheterna för ingenjörer och tekniker inom elektroteknik, där beräkningsingenjörer inom elkraft ingår, stora. På nationell nivå förväntas efterfrågan vara oförändrad under de kommande fem åren. Trots stora jobbmöjligheter finns det en paradoxal rekryteringssituation med svårigheter att rekrytera samtidigt som många lämnar yrket, vilket kan skapa möjligheter för nya ingenjörer att ta sig in på marknaden.

Arbetsförhållanden och förmåner

Arbetsförhållandena för beräkningsingenjörer inom elkraft kan variera beroende på arbetsgivare och projekt. Många ingenjörer inom detta område arbetar i kontorsmiljöer, men det finns också möjlighet till arbete hemifrån, särskilt i företag som erbjuder flexibel arbetsmiljö. Vanliga förmåner kan inkludera betalda utbildningar och kurser, betald mobiltelefon och andra tekniska verktyg för att underlätta arbete. I vissa fall kan flextid och extra semesterveckor erbjudas som en del av förmånspaketet.

Utmaningar inom yrket

Att arbeta som beräkningsingenjör inom elkraft kan innebära en del utmaningar. En av de största utmaningarna är att hålla sig uppdaterad med den snabba tekniska utvecklingen inom elektroteknik och energisektorn. Ingenjörer måste ständigt förnya sina kunskaper och anpassa sig till nya verktyg och metoder. Dessutom kräver många projekt samarbete med olika aktörer, vilket kan ställa höga krav på kommunikations- och projektledningsförmåga.

Konkurrens och karriärmöjligheter

Konkurrensen om jobben kan vara hård, särskilt för nyutexaminerade utan arbetslivserfarenhet. Dock, med rätt erfarenhet och utbildning, finns det goda möjligheter att avancera till högre positioner som projektledare eller specialist inom specifika områden av elkraft. För den som är intresserad av ledarskap finns möjligheten att avancera till chefspositioner inom tekniska avdelningar eller företag.

Sammanfattningsvis är beräkningsingenjör inom elkraft, med högskoleingenjörsexamen, ett yrke med konkurrenskraftig lön och goda framtidsutsikter. För den som är intresserad av teknik och elektroteknik finns det många möjligheter att utvecklas och specialisera sig inom området. Det är en karriär som erbjuder både intressanta arbetsuppgifter och möjligheten att göra en verklig skillnad inom energisektorn.

Vem har högst lön?
Den högsta lönen för en Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör är 62000 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar som privatanställd tjänsteman och har en forskarutbildning. Den högsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 56800 kr.
Vem har lägst lön?
Den lägsta lönen för en Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör är 37900 kr. Denna lön tillhör en man som arbetar inom den Offentlig sektorn och har en gymnasial utbildning på 3 år. Den lägsta lönen för en kvinna inom samma yrke är 39600 kr.
Lön fördelat på ålder och sektor
Ålder Kvinnors lön i procent av mäns Grundlön Månadslön
18-24 96% 31300 kr 32300 kr
25-34 102% 40600 kr 42000 kr
35-44 99% 47400 kr 49100 kr
45-54 99% 51900 kr 53600 kr
55-64 101% 51100 kr 52800 kr
65-68 52200 kr 53500 kr
Snitt 98% 47200 kr 48800 kr
Lön per sektor
Lön baserat på utbildning
Registrera ett konto innan du kan kommentera

För att skriva en kommentar behöver du skapa ett konto.


Default Avatar

Om datan

All information som visas på denna sida är baserad på data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket samt Arbetsförmedlingen. Läs mer om vår data och våra datakällor här.

Alla siffror är bruttolöner, vilket innebär löner före skatt. Medellön eller snittlön räknas ut genom att addera ihop den totala lönen för samtliga personer inom yrket och dela den på antalet personer. För specifika yrkeskategorier har vi även tagit hänsyn till olika kriterier som erfarenhet och utbildning.

Yrket Beräkningsingenjör (elkraft), högskoleingenjör har SSYK-koden 3113, vilken vi använder för att matcha mot SCB databas för att få fram den senaste lönestatistiken.

Yrkesbarometern

Nationellt bedöms möjligheterna till arbete som ingenjör och tekniker inom elektroteknik vara stora. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad.

Nationellt bedöms rekryteringssituationen för ingenjörer och tekniker inom elektroteknik kännetecknas av rekryteringssvårigheter samtidigt som det är många som lämnar yrket. På fem års sikt förväntas efterfrågan på ingenjörer och tekniker inom elektroteknik vara oförändrad.

Sök lönestistik för yrke
8000 kr
<-|->
90000 kr
Liknande yrken
Senaste artiklarna
  • Inflationen - Inflationen i oktober 2024: KPIF stiger till 1,5%
    Inflationen Tors, 14 nov 2024 - 08:36
  • Information om Statsskuld.se - Annonsera hos oss
    Information om Statsskuld.se Fre, 8 nov 2024 - 19:03
  • Opinionen - Demoskop: Socialdemokraterna tappar, Centern ökar
    Opinionen Fre, 25 okt 2024 - 14:35
  • Statsskulden - Sveriges statsskuld: Historisk låg nivå i förändring
    Statsskulden Tis, 8 okt 2024 - 10:07
  • Yrke - Lön och arbete som Studieledare: Vad du behöver veta
    Yrke Ons, 4 sep 2024 - 18:10
  • Kommun - Skattetrycket i Kiruna kommun - En översikt av skattesatser och ekonomiska utmaningar
    Kommun Tors, 23 maj 2024 - 22:26
Lön, skatter och avgifter
Nettolön 31 450
Nettolön
31 450
Skatter
11 658
Avgifter
12 134

Med vår lönekalkylator kan du enkelt beräkna din lön efter skatt (nettolön).

Medlem i Svenska kyrkan

* Uppdaterad med 2024 skatter