Svenskarnas spelvanor och -ekonomi 2026

Drygt tusen svenskar som har för vana att spela på nätcasino har i mars 2026 deltagit i en undersökning om spelvanor och betalningsvanor.

Resultaten visar att spridningen är stor. De flesta håller sig till en spelbudget på under femhundralappen per månad, men det finns också en liten grupp som lägger flera tusenlappar. De variationer som finns kan kopplas till kön, ålder och var i landet spelarna bor.

Från hundralappar till tusenlappar i månaden

Den största gruppen, på sex av tio, av de som deltog i undersökningen uppger att de spenderar under 500 kronor per månad på nätcasino. En knapp fjärdedel lägger mer än 1 000 kronor. För ett litet fåtal, drygt 2 %, handlar det om mer än 5 000 kronor.

Bakom siffrorna står Casinorino.se, som tagit hjälp av analysföretaget Norstat för att fråga ut 1 010 svenska nätcasinospelare i åldrarna 18 till 65 år.

Föga förvånande finns det ett starkt samband mellan hur ofta man spelar och hur mycket man lägger på sitt spelande. Av dem som inte spelar så ofta håller sig 84 % under femhundralappen per månad. För dem som spelar dagligen ser det annorlunda ut. 65 % av dem lägger minst 1 000 kronor.

Enligt Spelinspektionens statistik omsatte kommersiellt onlinespel med svensk licens, som inkluderar nätcasino och sportsbetting, totalt 4 951 miljoner kronor under fjärde kvartalet 2025.

Männen spenderar mer, men skillnaden är inte dramatisk

Av männen i undersökningen spenderar 18 % mer än 1 000 kronor per månad, mot 12 % av kvinnorna. I spelfrekvens är skillnaden något mer uttalad. Fyra av tio män spelar minst varje vecka, jämfört med tre av tio kvinnor.

Vad gäller spelarnas ålder så påverkar den framför allt vad som prioriteras vid valet av casino, snarare än de summor som läggs. En fjärdedel av dem som är i åldern 18 till 34 år anser att bonusar är den viktigaste faktorn. I åldersgruppen 55 till 65 år sjunker andelen till drygt en tiondel. De som är ännu äldre värderar i stället faktorer som tillgänglighet och ett stabilt spelutbud.

Var i Sverige spelar och spenderar man mest?

Stockholmarna sticker ut i statistiken. 21 % av dem som bor i Stockholmsregionen spenderar mer än 1 000 kronor i månaden, jämfört med 13 % i övriga Sverige. Andelen som anser att det är viktigt att hålla sig till svensklicensierade spelsidor är dessutom lägst i Stockholm.

Vad gäller hur pass beroende man anser sig vara av spelandet så sticker Mellansverige ut, i negativ bemärkelse. I södra delen av landet, liksom i Övre Norrland, är det färre som upplever att spelvanan är svår att bryta. Skillnaden är så stor som från 9,2 till 1,2 %.

Snabba uttag väger tyngst – Swish dominerar

Sju av tio spelare uppger att Swish är den betalmetod de huvudsakligen använder sig av. Övriga betalsätt fördelar sig på:

• Betalkort: 11 %
• Trustly: 6 %
• Apple Pay eller Google Pay: 6 %
• Zimpler: 1 %

Att just Swish dominerar stämmer väl med hur vi svenskar använder oss av digitala betalningar. Det är många som använder sig av just denna metod i andra sammanhang, är väl förtrodda med den och som uppskattar dess snabbhet.

Just snabbhet, framförallt vad gäller uttag av vinster, ligger högt på prioriteringslistan vid valet av spelsida. Så här rangordnas olika faktorer av spelarna:

• Snabba uttag: 24 %
• Svensk licens: 22 %
• Bonusar: 18 %
• Kundtjänst: 0,5 %

Ett skärpt kreditkortsförbud: Vem påverkas?

Den 1 maj 2026 trädde ett skärpt förbud mot kreditkortsbetalningar på svenska nätcasinon i kraft. Casinorinos undersökning, som genomfördes kort dessförinnan, inkluderade en fråga om förväntad påverkan. Av de tillfrågade var det 66 % som uppgav att de inte tror sig påverkas alls av lagändringen, medan 20 % planerar att byta till Swish eller Trustly.

Av storspelarna, alltså de som lägger mer än 1 000 kronor i månaden, var det 8 % som faktiskt avsåg att minska sitt spelande till följd av förbudet. Att andelen som planerar att dra ned är låg tyder på att kreditkortsanvändningen inte är så betydande som man kanske kunde förvänta sig.

Vilken effekt regelskärpningen kommer att ha på skuldsättning på grund av nätspel återstår att se. Som alltid när de svenska reglerna stramas åt finns det en risk att fler spelare vänder sig till utländska spelsidor. Men om man ska tro det som respondenterna i undersökningen anger så är det bara drygt 1 % som planerar det.

Dock var det redan innan lagändringen trädde i kraft ca en tiondel av spelarna som hade fyra eller fler aktiva casinokonton. Av dem var det 45 % som spelade på sajter som saknar svensk licens.

Kreditkortsförbudet ur ett skuldsättningsperspektiv

Enligt data från Ekonomifakta uppgick de sammanlagda skulderna hos svenska hushåll till drygt 5 000 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2025. Det motsvarar ungefär 83 % av landets BNP. Allt sedan mitten av 1990-talet har skulderna dessutom vuxit snabbare än inkomsterna.

Bilden speglar i och för sig framför allt bolån och inte spelrelaterade skulder. Något direkt samband med ekonomin hos casinospelare går inte att utläsa ur siffrorna.

Förbudet mot kreditkortsbetalningar på nätcasino liknar ändå tidigare åtgärder som riktats mot lånefinansierad konsumtion. Bolånetaket 2010, amorteringskraven från 2016 och 2018 samt det förslag regeringen lade i juni 2025 om att höja taket till 90 % har alla samma syfte, nämligen att begränsa utgifter som finansieras genom krediter.