Statsskulden

Statsskulden växer men räntekostnaden sjunker – vad betyder det för statsfinanserna?

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor till totalt 1 244 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP. Det är andra året i rad som staten går med underskott och behöver låna mer för att täcka utgifterna. Trots det växande lånebehovet minskade den totala räntekostnaden för skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. En viktig förklaring är att den svenska kronan stärktes under året, vilket sänkte kostnaden för den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta.

Varför spelar utvecklingen roll för statsfinanser och skattebetalare?

En växande statsskuld innebär att staten behöver låna mer, men när räntan på dessa lån är låg blir den årliga kostnaden för att betala ränta mindre betungande för statens budget. Det innebär att trycket på att höja skatter eller minska utgifter för att täcka räntekostnaderna minskar, åtminstone på kort sikt. Att kostnaden sjunker trots ökad skuld gör att mer av statens resurser kan användas till andra utgifter än räntor.

En annan faktor är att efterfrågan på svenska statsobligationer, både i kronor och i euro, varit stark under året. Utländska investerare har visat intresse för svenska statspapper, vilket kan bidra till att hålla räntorna nere och underlätta för staten att låna till fördelaktiga villkor.

Hur kan förändringen tolkas och vad kan påverka utvecklingen framåt?

• Att statsskulden växer visar att staten använder lån för att täcka underskott. Så länge räntekostnaden hålls nere – genom låg ränta och en stark krona – är det mindre oroande för statsfinanserna på kort sikt.
• Den låga räntekostnaden är dock delvis beroende av faktorer som staten inte helt kan kontrollera, som valutakursen. Om kronan försvagas eller ränteläget i omvärlden förändras kan räntekostnaden öka framöver.
• Staten har fortsatt att finansiera underskottet genom att sälja fler statsobligationer och emittera euro-obligationer. Det har fungerat väl tack vare fortsatt förtroende från investerare, men innebär också att skulden förfaller löpande och måste refinansieras.
• För hushåll och skattebetalare innebär dagens utveckling att den direkta effekten på skatterna eller statsbudgeten är begränsad, så länge räntorna hålls nere. Om underskotten fortsätter och ränteläget förändras kan dock kostnadsläget bli mer utmanande för statsfinanserna.

Att tänka på för den som följer statsskulden

• Statsskulden är nu 1 244 miljarder kronor, en ökning med 93 miljarder under året.
• Skuldkvoten är 19 procent av BNP, vilket fortfarande är lågt internationellt men har ökat två år i rad.
• Kostnaden för att betala ränta på skulden är låg: 13 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP.
• Staten har kunnat låna till låg ränta både i kronor och i euro, bland annat tack vare stark efterfrågan på svenska statspapper.
• Den positiva kostnadsutvecklingen bygger delvis på en stark krona och låga räntor – faktorer som kan förändras snabbt.

För den som vill förstå statens ekonomi är det viktigt att följa både utvecklingen av skuldbeloppet och vad det faktiskt kostar att finansiera skulden. Så länge räntekostnaden är låg dämpas effekten av ökad upplåning, men långsiktigt är det viktigt att ha koll på hur snabbt skulden växer i relation till statens betalningsförmåga och hur känslig kostnaden är för förändringar i räntor och valutakurser.