Prisutvecklingen på snus och vitt snus i Sverige

Snuspriser över tid

Prisutvecklingen på snus har präglats av en stadig uppgång sedan mitten av 1900-talet. År 1950 låg priset för en dosa på cirka 58 öre. Omräknat till 2006 års penningvärde motsvarar det ungefär 9,26 kronor. Till år 2006 hade priset ökat till omkring 24,40 kronor per dosa. Det innebär en real prisökning på över 160 procent under perioden.

Utvecklingen har fortsatt under 2000-talet, med särskilt tydlig ökning från 2011 och framåt. Mellan 2011 och 2024 steg det reala prisindexet för snus med 10 procent, vilket visar att prisnivån fortsatt att röra sig uppåt även när inflationen räknats bort. Ökningen kan delvis förklaras av förändrade produktionskostnader, marknadsförhållanden och reglering, men prisstatistiken visar tydligt att snus blivit en allt dyrare produkt för konsumenten under lång tid, oavsett konjunkturläge.

Prisskillnader mellan butik och online

Konsumentpriset på snus påverkas i hög grad av var produkten köps. En jämförelse från 2023 visade att snus generellt sett är billigare via e-handel än i fysiska butiker. Ett 10-pack av en vanlig snusprodukt kunde köpas online för 277 kronor, medan motsvarande pris i matbutik låg på 305 kronor och i närbutik på 377 kronor. Skillnaderna var tydliga redan innan skattesänkningen i november 2024.

Efter att skatten på tobakssnus sänktes justerades priserna inom samtliga försäljningskanaler. Trots det kvarstod skillnaderna mellan butikstyperna. Det innebär att val av inköpsställe fortsatt spelar en viktig roll för slutpriset.

Generellt sett är det fortfarande billigast att köpa snus online, både traditionellt och vitt. Lägre distributionskostnader, större volymer och direktförsäljning online bidrar till prisskillnaderna. Exempelvis kan man i dag hitta ett 10-pack snus från XQS för cirka 299 kr online, medan samma produkt kan kosta betydande kronor mer i butik. Konsumenter som jämför priser mellan olika ställen kan därmed i praktiken påverka sina kostnader påtagligt beroende på inköpssätt, särskilt vid större köp eller regelbunden användning.

Skattens påverkan på priset

Utvecklingen av tobaksskatten har haft en direkt påverkan på konsumentpriset för snus. Sedan 1995 har skatten ökat med över 600 procent, vilket gjort skatten till en av de främsta drivkrafterna bakom prisuppgången på snusprodukter. Skatten justeras löpande utifrån konsumentprisindex, vilket innebär att den anpassas till inflationen. Det gör att priset på snus successivt stiger, även utan förändringar i själva skattesatsen.

En viktig förändring skedde i november 2024, då skatten på tobakssnus sänktes med 20 procent. Det var första gången på flera decennier som en sänkning genomfördes. Syftet var att påverka användarnas produktval. Den direkta konsekvensen av sänkningen är att den kan pressa ner priset på vissa snusprodukter, men eftersom priset också styrs av andra faktorer som tillverkning och distribution, är effekten inte nödvändigtvis proportionell mot skatteförändringen.

Vitt snus: en växande marknad

Vitt snus, eller nikotinpåsar, lanserades i Sverige 2016 och har sedan dess vuxit snabbt i både försäljning och andel av den totala marknaden. Produkten skiljer sig från traditionellt snus genom att den inte innehåller tobak, vilket påverkar både reglering och beskattning. Det har gjort den till ett alternativ för en växande grupp konsumenter med olika preferenser, önskemål och behov.

En av dragningskrafterna med vitt snus, förutom att det är tobaksfritt, är valmöjligheterna. De finns i många olika storlekar, styrkor och smaker. Just utbudet av smaker är något som ständigt utvecklas och förändras, efter både trender, säsong och önskemål från konsumenter. Det finns idag allt från fräscha smaker som mint och eukalyptus, till smaker som påminner om efterrätt, bakverk, rökiga toner, frukt och mycket mer.

Mellan 2021 och 2022 ökade försäljningen av vitt snus med 81 procent, från 77 miljoner till 140 miljoner dosor. Samtidigt steg produktens andel av den totala snusförsäljningen i Sverige från 16 till 25 procent. Den snabba ökningen har lett till att allt fler tillverkare etablerat sig inom segmentet.

Konsumtionsmönster och prisutveckling

Under perioden 2003 till 2022 ökade konsumtionen av snus i Sverige tydligt. Antalet dosor per invånare steg från 29 till 47 per år, vilket motsvarar en ökning på 65 procent. För vitt snus var tillväxten ännu snabbare. Mellan 2021 och 2022 ökade konsumtionen från 9 till 16 dosor per invånare – en uppgång med 81 procent på bara ett år.

Förändringen i konsumtionsmönster påverkar marknadens struktur och kan ha effekt på hur priser sätts och utvecklas. En större efterfrågan leder ofta till ett bredare utbud, men också till prisjusteringar utifrån förändrade kostnadsnivåer och konkurrensförhållanden.

Prisutvecklingen styrs dessutom av faktorer som skattenivåer och försäljningskanal. När allt fler konsumenter väljer produkter som vitt snus påverkas också produktmixen i handeln, vilket i sin tur kan medföra prisförändringar i båda riktningarna beroende på segmentets kostnadsstruktur och marginalkrav.

Sverige kämpar för att få behålla försäljningen av snus och vitt snus, medan EU är kritiska. Hur det påverkar priset och tillgängligheten i framtiden återstår att se.