Inflationen

Inflationen december 2025: KPIF och KPI i fokus

KPIF-inflationen sjönk till 2,1 procent i december 2025, men ligger fortfarande något över Riksbankens mål. KPI-inflationen är fortsatt låg på 0,3 procent. Dessa siffror påverkar både hushållens ekonomi och bankernas räntebeslut.

Månadens siffror

I december 2025 uppgick KPIF till 2,1 procent, vilket är en minskning från 2,3 procent föregående månad. Trots nedgången ligger KPIF fortfarande över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. KPI-inflationen är betydligt lägre och uppgick till 0,3 procent samma månad, vilket visar på en fortsatt skillnad mellan de två måtten. KPIF exkluderar effekten av ändrade bolåneräntor, vilket gör att den ofta används som huvudmått för penningpolitiken.

Vad betyder utfallet?

Att KPIF nu ligger nära men fortfarande över målet innebär att pristrycket i ekonomin är lägre än tidigare under året, vilket kan ge viss lättnad för hushåll och företag. Lägre inflation stärker köpkraften och minskar trycket på stigande priser. Samtidigt påverkar inflationsutvecklingen Riksbankens beslut om styrräntan, som för närvarande är 1,75 procent. En fortsatt låg inflation ökar möjligheten för stabila eller sänkta räntor framöver.

Bolåneexempel och privatlån

Med en reporänta på 1,75 procent och ett antaget påslag på 1 procent hamnar bolåneräntan på cirka 2,75 procent. För ett bolån på 1 miljon kronor innebär det en räntekostnad på ungefär 2 292 kronor per månad, för 3 miljoner kronor cirka 6 875 kronor och för 5 miljoner kronor cirka 11 458 kronor, exklusive amortering. Hushållens totala månadskostnad påverkas även av amorteringskravet. För privatlån används ofta ett högre påslag, exempelvis 2,5 procentenheter, vilket innebär en ränta på omkring 4,25 procent.

Historik och trender

Under 2025 har KPIF rört sig från toppnivåer på över 3 procent under sommaren till nuvarande nivå på 2,1 procent. Nedgången har varit tydlig sedan hösten, med en särskilt snabb minskning mellan oktober och december. KPI har varit ännu lägre under samma period och legat nära nollstrecket under hösten och vintern.

Prognos och utsikter

Med KPIF nära inflationsmålet och KPI på låga nivåer ser inflationstrycket ut att ha stabiliserats. Om trenden håller i sig kan Riksbanken få utrymme att överväga en mer expansiv penningpolitik, men beslut om räntan kommer fortsatt att bero på kommande inflationssiffror och utvecklingen för hushållens konsumtion och företagens investeringar.

Vanliga frågor om inflation

• Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
  KPI inkluderar alla konsumentpriser, inklusive effekten av ändrade bolåneräntor. KPIF exkluderar just ränteförändringar för bolån och används ofta som huvudmått för inflationen.
• Varför använder Riksbanken främst KPIF?
  KPIF ger en tydligare bild av det underliggande inflationstrycket eftersom den inte påverkas direkt av ränteändringar, vilket gör den mer användbar för penningpolitiska beslut.
• Hur påverkar inflationen bolåneräntor?
  Hög inflation kan leda till höjda styrräntor från Riksbanken, vilket i sin tur påverkar bolåneräntorna uppåt. Låg inflation kan ge motsatt effekt.
• Vad driver inflationen upp eller ner?
  Inflationen påverkas bland annat av energipriser, livsmedelspriser, löneutveckling och internationella faktorer.
• Hur snabbt kan inflationen återgå till målet?
  Det beror på flera faktorer, bland annat ekonomins utveckling och Riksbankens åtgärder. Ibland kan det gå snabbt, ibland tar det längre tid.