Inflationen

De senaste inflationssiffrorna från SCB visar att prisökningarna i Sverige har bromsat in. Konsumentprisindex (KPI), som mäter prisutvecklingen på varor och tjänster hushållen köper, låg kvar på 0,5 procent i februari 2026 jämfört med samma månad förra året. Samtidigt har inflationen enligt KPIF, där effekten av förändrade räntor på bostadslån räknas bort, sjunkit till 1,7 procent från 2,0 procent i januari.

Varför är skillnaden mellan KPI och KPIF viktig?

KPI visar hur mycket priserna på allt från mat och kläder till tjänster har ökat. KPIF exkluderar effekten av ränteförändringar på bostadslån. Att KPIF ligger högre än KPI just nu hänger samman med att räntekostnader fortfarande är en betydande utgift för många hushåll. För den som har bostadslån med rörlig ränta kan därför den ekonomiska påverkan kännas större än vad KPI visar.

Vad innebär den låga inflationen för hushållens köpkraft?

• Priserna på dagligvaror och tjänster ökar långsamt, vilket gör att hushållens pengar räcker längre än under perioder med högre inflation.

Hur påverkas räntor och lån?

• KPIF är det mått Riksbanken använder för sina räntebeslut. Eftersom KPIF nu ligger under inflationsmålet på 2 procent kan det påverka framtida räntebesked, men det krävs fler månadsutfall för att se en tydlig trend.
• Hushåll med rörliga bolån har fortfarande höga räntekostnader, även om KPIF nu faller. Det innebär att månadskostnaden för lån ännu inte minskat nämnvärt.

Vad kan hushållen tänka på?

• Låg inflation ger större förutsägbarhet för den som planerar större köp, som bostad eller bil, eftersom priserna inte stiger snabbt.
• För sparande innebär låg inflation att värdet på pengar urholkas långsammare, vilket kan vara positivt för den som har pengar på sparkonto eller i räntefonder.
• Om inflationen fortsätter ligga under Riksbankens mål kan det på sikt påverka ränteläget, men det är för tidigt att dra slutsatser om detta nu.

Faktorer att hålla koll på

• Skillnaden mellan KPI och KPIF är ovanligt stor. KPIF är särskilt relevant för hushåll med bolån, eftersom det visar prisutvecklingen utan effekten av ändrade räntor.
• Räntebeslut från Riksbanken baseras på flera månaders statistik, och utvecklingen kan förändras om ekonomin tar en ny vändning.
• Dessa siffror gäller för februari 2026, vilket är den senaste tillgängliga officiella statistiken.

För hushållen innebär dagens inflationsläge att vardagsekonomin är mer stabil än på länge, även om räntekostnader fortfarande påverkar många. Den som planerar större ekonomiska beslut kan dra nytta av en lugnare prisutveckling, men det kan vara klokt att fortsätta följa utvecklingen på räntemarknaden.