Statsskulden

Statsskulden växte men blev billigare – vad betyder det för statsfinanser och hushåll?

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och landade på 1 244 miljarder kronor, motsvarande 19 procent av BNP. Det är andra året i rad med budgetunderskott, vilket innebär att staten fortsatt har lånat för att täcka utgifter som överstiger inkomsterna. Trots den växande skulden minskade de totala räntekostnaderna för statsskulden till 13 miljarder kronor, eller bara 0,2 procent av BNP. Den främsta orsaken till den lägre kostnaden var att den svenska kronan stärktes mot utländska valutor, vilket sänkte utgifterna för lån tagna i andra valutor.

Varför spelar det här roll för statsfinanser och skattebetalare?

• Staten kan finansiera underskott till en ovanligt låg kostnad. Det minskar trycket på framtida skattehöjningar eller besparingar, eftersom ränteutgifterna inte äter upp lika stor del av budgeten.
• En starkare krona har agerat skydd mot stigande räntekostnader på den del av skulden som är valutaexponerad. Detta bidrar till större förutsägbarhet för statens ekonomi.
• Starkt intresse från utländska investerare för svenska statspapper, som visades bland annat vid emissionen av 2 miljarder euro i statsobligationer i juni 2025, signalerar hög kreditvärdighet för Sverige. Det stärker förtroendet för svensk ekonomi och stabiliserar finansmarknaden.
• Statens strategi att minska valutaexponeringen i skulden skyddar mot framtida valutasvängningar, vilket minskar risken för oväntade kostnadsökningar för skattebetalarna.

Hur kan hushåll och skattebetalare tolka och använda utvecklingen?

• Att statsskulden ökar innebär att staten bygger upp framtida betalningsåtaganden, men så länge räntekostnaden hålls låg blir den direkta påverkan på skattebetalarna mindre.
• Om kronan skulle försvagas i framtiden finns risk att räntekostnaderna stiger snabbt, särskilt om en större del av skulden är i utländsk valuta. Nuvarande situation är alltså positiv men beroende av valutautvecklingen.
• Stabil och förutsägbar statlig upplåning bidrar till att ränteläget för hushåll och företag hålls lugnt, eftersom marknaden ser Sverige som en trygg låntagare.
• Om underskotten fortsätter och skulden växer i flera år kan det på sikt ändå kräva åtgärder – antingen genom minskade utgifter eller högre skatter. Därför är det viktigt att följa både skuldens storlek och de faktorer som påverkar räntekostnaden.

Viktiga saker att hålla ögonen på framöver

• Den låga kostnaden för statsskulden är till stor del beroende av kronans styrka. Om kronan försvagas kan räntekostnaderna snabbt öka, särskilt för den valutaexponerade delen.
• Statsskulden ökar fortfarande i absoluta tal, vilket innebär att den totala skuldbördan växer även om räntekostnaden är låg nu.
• Staten har gått med underskott två år i rad. Om trenden fortsätter riskerar skulden att växa snabbare än ekonomin, vilket kan förändra bilden på längre sikt.

Sammanfattande perspektiv för hushåll och beslutsfattare

Utvecklingen 2025 visar att det är möjligt för staten att låna mycket utan att det omedelbart drabbar skattebetalare genom höga räntekostnader – så länge valutaläget är gynnsamt och marknadens förtroende är starkt. Men den långsiktiga hållbarheten bygger på att skulden inte fortsätter öka i alltför snabb takt och att kronan förblir stark. Hushåll kan känna en viss trygghet i dagens situation, men bör vara medvetna om att förändringar i valutaläge eller fortsatt stora underskott kan ändra förutsättningarna snabbt.