Statsskulden

Sveriges statsskuld – Låg historiskt men ökar i osäkra tider

Idag, den 1 juli 2025, presenterade Riksbanken färska siffror som visar att Sveriges statsskuld nu uppgår till 1 146 miljarder kronor, vilket motsvarar 19,16 procent av landets BNP. Även om det är en liten ökning jämfört med tidigare månader, befinner sig skulden på fortsatt låga nivåer sett över de senaste decennierna. Men vad betyder det egentligen för Sverige – och för dig som privatperson?

Statsskulden i ett historiskt perspektiv

För den som minns 1990-talets ekonomiska kris kan dagens siffror kännas nästan svindlande låga. Under åren kring 1995 låg statsskulden på över 70 procent av BNP. År 1996 toppade den på 71,5 procent, och så sent som år 2000 var den över 50 procent av BNP. Sedan dess har Sverige, genom en kombination av stark ekonomisk tillväxt, strama statsfinanser och budgetöverskott, lyckats pressa ned skuldkvoten till nivåer som få andra europeiska länder kan matcha.

De senaste åren har dock inneburit nya utmaningar. Efter pandemins ekonomiska svallvågor och ökade utgifter har skulden åter börjat öka, om än från en låg nivå. För ett år sedan, i augusti 2024, låg statsskulden på 1 007 miljarder kronor och motsvarade 16,83 procent av BNP. Nu, ett år senare, har den alltså ökat med drygt 139 miljarder kronor och utgör en något större bit av BNP-kakan.

Varför ökar statsskulden just nu?

Enligt Riksgälden är ökningen väntad. I sin senaste statsupplåningsrapport pekar de på flera faktorer: dämpade skatteinkomster, ökade statliga utgifter och ett stort kapitaltillskott till Riksbanken på 40 miljarder kronor. Dessutom har den ekonomiska tillväxten varit svagare än vanligt, vilket minskat statens inkomster.

Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm kommenterade tidigare i år: ”Statsfinanserna har utvecklats starkt efter pandemin men nu ser vi en försvagning framför oss, med dämpade skatteinkomster och högre utgifter för staten.”

Vad betyder statsskulden för dig?

Statsskulden är ett mått på hur mycket staten lånar för att finansiera sina utgifter. En låg skuld innebär att staten har större handlingsutrymme i kriser och kan satsa på viktiga samhällsfunktioner utan att behöva höja skatterna drastiskt. För hushållen innebär det stabilare räntor, mindre risk för snabba skattehöjningar och, i bästa fall, satsningar på välfärd och infrastruktur.

Men en växande skuld kan på sikt innebära att staten måste lägga mer pengar på räntor istället för på skola, vård och omsorg. Just nu är Sveriges räntekostnader på skulden relativt låga tack vare den internationella tilltron till svensk ekonomi och låga räntor. Men om ränteläget förändras kan det snabbt bli dyrare att låna – och då kan det påverka statsbudgeten och i förlängningen även hushållens ekonomi.

Internationellt sett – Sverige i topp

Trots den senaste tidens ökning ligger Sveriges statsskuld långt under snittet i EU, där många länder har skulder på över 60–100 procent av BNP. Det ger Sverige ett starkt utgångsläge om nya ekonomiska kriser skulle slå till.

Att ha låg statsskuld är också en signal till omvärlden om att Sverige är ett stabilt och kreditvärdigt land. Det gör det billigare för staten att låna pengar och skapar trygghet för både företag och privatpersoner.

Vad händer framöver?

Riksgälden räknar med att statsskulden fortsätter öka något under 2025, men att den ändå kommer ligga kvar på en historiskt låg nivå. Prognosen är att skulden når 18 procent av BNP mot slutet av året, vilket är långt ifrån de nivåer vi såg under 1990-talet.

Den svenska ekonomin väntas vända uppåt under 2026, med starkare arbetsmarknad och högre tillväxt. Det kan i sin tur dämpa skuldökningen och ge staten bättre möjligheter att åter bygga upp sina finanser.

Statsskuldens roll i vardagen

För de flesta svenskar är statsskulden något som sällan märks av direkt i vardagen. Men den påverkar oss alla indirekt – genom räntor, skatter, och möjligheten för staten att agera i kriser. En kontrollerad och låg skuld ger trygghet och stabilitet, medan en snabbt växande skuld kan skapa oro och framtida sparkrav.

Sammantaget är Sveriges statsskuld fortfarande låg, trots den senaste tidens ökning. Det är ett styrketecken och ger oss utrymme att möta framtidens utmaningar – men det gäller att fortsätta hålla koll på utvecklingen, både för statens och våra egna plånböckers skull.

Visste du att…

• År 1997 var statsskulden nästan 70 procent av BNP – idag är den under 20 procent.
• Sveriges statsskuld per capita är bland de lägsta i Europa.
• Statsskulden ökade tillfälligt under pandemin, men har sedan dess hållits i schack tack vare starka statsfinanser.