Lön forskare

Lönestatistiken visar bruttolön per månad för en forskare inom övriga it-specialister.

* Statistiskt säkerställd data från SCB; undersökningen baseras på föregående kalenderår.

Löneprognos för 2021: ~51 100 kr

** Prognosen anger förväntat löneläge idag och beräknas på tidigare löneutveckling fram tills idag.


Betygsätt ditt yrke som forskare
( betyg 2.91 / 5 av 23 st röster)

Viktig information - Nya yrkeskategorier

2014 införde SCB nya yrkeskoder. Detta innebär att tidigare yrkesgrupper delades upp i mer detaljerade yrkeskoder. Resultatet av detta blev att exempelvis 'forskare' bröts ut ur en större yrkesgrupp för att mer detaljerat visa löneläget för just detta yrke. Därför kan lönestatistiken skilja kraftigt mellan 2013 och 2014.

Klicka här för att hitta nyare information som sträcker sig fram till 2021.

Löneutveckling forskare

Skaffa en inkomstförsäkring

Om du skulle förlora din anställning så underlättar en inkomstförsäkring, A-kassans max belopp är nämligen bara 14 500 kr.
Klicka på fackförbund för forskare så visar vi vilket fackförbund och inkomstförsäkring som passar just ditt yrke.

Vad gör en forskare

Som nutritionist kan man arbeta inom olika branscher. Dels kan man vara anställd inom offentliga sektorn, exempelvis vid universitet och högskolor, i kommunerna och landstingen eller vid olika myndigheter men man kan också vara anställd inom livsmedelsindustrin. Vissa arbetar för internationella organisationer och andra nutritionister bedriver egen konsultverksamhet.

Arbetsuppgifter
Nutritionister
kallas också näringsfysiologer. En nutritionist är specialist på sambandet mellan mat och hälsa. Grunden för arbetet är ingående kunskaper i ämnet näringslära. Kunskaper om kroppens hantering och behov av näring knyts samman med kunskaper om människans hälsa och matvanor.

Inriktningar
Arbetsuppgifterna skiljer sig åt beroende på inom vilken bransch man jobbar. Forskningen kan gälla kostvanornas roll vid utvecklingen av olika sjukdomar, till exempel olika fetters roll som riskfaktor eller skydd för hjärt/kärlsjukdomar. Den kan också handla om undernäringsproblem hos gamla eller kroniskt sjuka människor, med mera. De som arbetar med forskning har ofta även undervisning som en del av sitt arbete. Forskare inom näringslära kan även kallas näringsforskare.

Mat som friskfaktor, dess koppling till fysisk aktivitet, samt matens och måltidens roll som kulturbärare kan vara viktiga frågor som hanteras i jobbet. Målgrupper för arbetet kan bland annat vara personal inom vård och skola. Det dagliga arbetet kan till exempel innebära:
  • Kostundersökningar för olika befolkningsgrupper.
  • Kartläggningar av utbudet av mat på restauranger och skolor.
  • Översätta näringsrekommendationer till livsmedel och måltider.
  • Skapa informationsmaterial och hålla utbildningar för att stödja folkhälsoarbetet.

Inom läkemedels- och livsmedelsindustrin arbetar man exempelvis med forskning, information eller marknadsföring. Nutritionisten deltar i utvecklingen av nya produkter och är ofta kvalitetsansvarig eller produktchef. Här behövs kunskaper både om kroppens näringsbehov och om regelverket för livsmedels- och läkemedelsproduktion. Inom industrin samarbetar nutritionister ofta med specialister från andra yrkesområden, exempelvis ingenjörer, kemister, toxikologer, med flera.