Lön biståndshandläggare

Vad gör en biståndshandläggare

Biståndsbedömare arbetar inom kommunens vård och omsorgs- eller socialförvaltning.
Målet med det arbete en biståndsbedömare utför är att äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett liv med samma möjligheter som andra så långt det är möjligt. Iband behövs omfattande hjälpinsatser medan det i andra fall kan räcka med att bostaden anpassas till den hjälpsökandes behov.

Arbete
Biståndsbedömaren utreder en enskild människas behov av och rätt till hjälp och stöd från kommunen. Det kan handla om brukarens rätt till hemtjänst, personlig assistans eller särskilt boende. Man avgör vilken service eller stöd som krävs för detta. Det är biståndsbedömaren som prövar om en enskild kommuninnevånare är berättigad till bistånd. Man följer också upp hur stödet fungerar. Om brukarens behov ändras beslutas om vilka förändringar som ska göras i stödet.

Besluten tas utifrån gällande lagstiftning på området och bygger på den information biståndshandläggare samlar in. En viktig del av biståndshandläggarens arbete är att ha kontakt med dem som ansökt om, eller har fått rätt till bistånd. Ofta möter de även deras anhöriga eller gode män.

Biståndsbedömaren utreder vilka fysiska, psykiska och sociala förutsättningar som ska beaktas i varje enskilt fall. När tillräcklig information om en klients behov av stöd har samlats in, fattar antingen biståndsbedömaren eller ansvarig kommunal nämnd beslut. Utredningen måste dokumenteras väl. Resonemangen kring besluten måste vara begripliga både för kolleger och för allmänheten, men framförallt för den enskilde person som beslutet gäller. Förutom att kunna tala och lyssna väl behöver biståndshandläggare även kunna uttrycka sig väl i skrift.

Ofta är det biståndsbedömaren som har ansvar för att beställa tjänster utifrån beslutet om stöd. En annan arbetsuppgift kan vara att genomföra vårdplaneringar tillsammans med kunder, anhöriga och vårdpersonal.

De lagar som biståndsbedömaren stöder sig på i arbetet är främst Socialtjänstlagen (SoL) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Yrket kan också kallas LSS-handläggare, SoL-handläggare eller biståndshandläggare.

Arbetsmiljö
Under en stor del av arbetstiden besöker biståndshandläggaren personer i deras hemmiljö, eller på sjukhuset, för att se vilket behov av stöd som finns. Administration är en viktig del av arbetet, man måste dokumentera sin utredning och de beslut man fattar. Man måste också vara tillgänglig per telefon för att kunna följa upp och stämma av behovet av stöd. Biståndsbedömaren samverkar med andra myndigheter och organisationer, vilket ofta är nödvändigt för att lösa klientens behov på bästa sätt. Man anpassar insatserna till kommunens ansvar för hälso- och sjukvård. Vårdplaneringen görs i samråd med landstinget.

I vissa kommuner är arbetet upplagt så att biståndsbedömaren ingår i ett team som även kan bestå av psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, distiktssköterska och hemvårdspersonal. Arbetet kan också vara organiserat så att man främst arbetar med en viss kategori klienter, exempelvis ungdomar, personer med funktionsnedsättning eller äldre.

En biståndsbedömare behöver ha en god förmåga att sätta sig in i andra människors situation. Det är viktigt att vara en god lyssnare. Man behöver även kunna ta beslut som innebär avslag på ansökningar från människor som själva anser att de är i stort behov av stöd. Man behöver även ha en god pedagogisk förmåga för att på ett tydligt och klargörande sätt motivera sina beslut. Man måste vara kapabel att fatta svåra beslut och kunna meddela att brukaren inte uppfyller gällande regler för bistånd därför att hjälpbehovet inte är tillräckligt stort enligt gällande lagstiftning.

Arbetstider
Biståndsbedömare arbetar oftast dagtid på vardagar men jourtjänst kan förekommer.