Inflationen

Inflationen februari 2026: KPIF sjunker till 1,7 procent

KPIF-inflationen fortsätter nedåt och landar på 1,7 procent i februari 2026, under Riksbankens mål. KPI-inflationen ligger kvar på låga 0,5 procent. Utvecklingen påverkar både hushållens köpkraft och ränteutsikterna framåt.

Månadens siffror

I februari 2026 uppgick KPIF-inflationen till 1,7 procent, vilket är en nedgång från 2,0 procent i januari. Därmed ligger KPIF nu under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. KPI-inflationen är fortsatt låg och noteras till 0,5 procent. Skillnaden mellan KPIF och KPI speglar främst effekten av ränteförändringar, där KPI påverkas direkt av hushållens boendekostnader.

Vad betyder utfallet?

Den låga inflationen innebär att pristrycket i ekonomin är svagt, vilket gynnar hushållens köpkraft och kan göra det lättare för företag att planera sina kostnader. Samtidigt minskar risken för att priserna ska fortsätta stiga snabbt. På en övergripande nivå kan ett fortsatt lågt inflationstryck också påverka Riksbankens räntepolitik, då behovet av höga styrräntor minskar när inflationen är under målet.

Bolåneexempel och privatlån

Med en reporänta på 1,75 procent utgör detta grunden för bankernas bolåneräntor, som ofta sätts med ett påslag. För ett bolån på 1, 3 eller 5 miljoner kronor och ett antaget påslag om 1 procentenhet blir räntekostnaden högre än reporäntan. Hushållens totala månadskostnad påverkas även av amortering. För privatlån är påslaget ofta större, omkring 2,5 procentenheter över styrräntan, vilket ger en betydligt högre räntekostnad jämfört med bolån.

Historik och trender

Under de senaste 24 månaderna har KPIF-inflationen varierat kraftigt, med toppar på över 3 procent under hösten 2025. Sedan dess har inflationen sjunkit stadigt, och de två senaste månaderna har KPIF legat under inflationsmålet. KPI har under samma period varit ännu lägre, vilket tydligt visar effekten av sjunkande räntekostnader i hushållssektorn.

Prognos och utsikter

Med KPIF-inflationen under målet och svagt pristryck är förutsättningarna goda för att inflationen kan fortsätta ligga på låga nivåer om inga större kostnadsökningar för energi eller livsmedel sker. Riksbanken kan i detta läge behöva väga mellan att stimulera ekonomin och att säkra inflationsmålet, men den senaste utvecklingen minskar trycket för ytterligare räntehöjningar.

Vanliga frågor om inflation

• Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?
  KPI inkluderar räntekostnader för boende, medan KPIF exkluderar dessa och ger en bild av inflationen utan direkta effekter av ränteändringar.
• Varför använder Riksbanken KPIF som målvariabel?
  KPIF ger en stabilare bild av det underliggande pristrycket i ekonomin, eftersom den inte påverkas direkt av förändringar i styrräntan.
• Hur påverkas bolåneräntor av inflationen?
  Om inflationen är låg minskar trycket på Riksbanken att höja styrräntan, vilket ofta leder till lägre bolåneräntor för hushållen.
• Vad driver inflationen i Sverige?
  Inflationen påverkas bland annat av energipriser, livsmedelskostnader, löner och internationella faktorer.
• Hur snabbt kan inflationen återgå till målet?
  Det beror på flera faktorer som prisutveckling på energi och mat, samt Riksbankens penningpolitik och den allmänna konjunkturen.