Statsskulden

Statsskulden växte men kostnaden sjönk – vad betyder det för statsfinanserna?

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor, motsvarande 19 procent av BNP. Ökningen – 93 miljarder kronor på ett år – beror främst på att staten gick med underskott för andra året i rad. Trots att skulden växte minskade den totala kostnaden för att betjäna skulden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den lägre kostnaden förklaras huvudsakligen av att den svenska kronan stärktes mot utländska valutor, vilket sänkte räntekostnaden för den valutaexponerade delen av skulden.

Varför spelar utvecklingen roll för statsfinanser och skattebetalare?

En växande statsskuld innebär att staten lånar mer för att täcka utgifter som överstiger inkomsterna. Vanligtvis kan ökande skulder leda till högre framtida räntekostnader och därmed ett ökat tryck på statsbudgeten. Under 2025 har staten dock kunnat finansiera sin skuld till lägre kostnad, främst på grund av valutautvecklingen och fortsatt stark efterfrågan på svenska statspapper. Det innebär att utrymmet för andra statliga utgifter inte har påverkats av ökade räntebetalningar, vilket kan minska behovet av att justera skatter eller utgifter på kort sikt.

Riksgälden har samtidigt ökat utbudet av statsobligationer och återupptagit upplåning i euro, vilket tyder på ett fortsatt förtroende för Sveriges ekonomi bland både svenska och utländska investerare. Den senaste emissionen i euro på 2 miljarder gav en ränta på 2,097 procent, vilket är lågt i ett europeiskt perspektiv och bidrar till att hålla nere statens upplåningskostnader.

Hur kan hushåll och skattebetalare tolka utvecklingen?

• En lägre räntekostnad för staten innebär att en mindre andel av skattepengarna går till att betala räntor, vilket kan minska pressen på framtida skattehöjningar eller besparingar.
• En starkare krona innebär att det blir billigare för staten att betala tillbaka valutaexponerad skuld och kan samtidigt stärka hushållens köpkraft vid utlandsresor och import.
• Stabiliteten i statsfinanserna och det stora intresset för svenska statspapper bidrar till en mer förutsägbar räntemiljö. Även om kopplingen till hushållens egna räntor inte är direkt, kan detta skapa en stabilare ekonomisk omgivning.

Vad bör man vara uppmärksam på framöver?

• Statsskulden växer i absoluta tal och om underskotten fortsätter kan skuldkvoten stiga ytterligare, särskilt om BNP-tillväxten inte ökar.
• Även om räntekostnaden nu är låg är den känslig för förändringar i valutakurser och ränteläget – om räntorna stiger eller kronan försvagas kan kostnaderna öka igen.
• Ränteläget är fortfarande högre än under lågkonjunkturperioden, vilket innebär att även mindre förändringar på marknaden kan påverka statens framtida räntekostnader.

Utvecklingen under 2025 visar att statsfinanserna för närvarande är stabila trots ökande skuldnivåer. Samtidigt innebär fortsatt budgetunderskott och beroendet av valutakurser och räntor att det finns anledning att följa utvecklingen noggrant framöver.