Statsskulden

Statsskulden växer men kostnaden minskar – kronans styrka gynnar statsfinanserna

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 1 244 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, steg därmed från 18 till 19 procent. Trots denna ökning minskade statens kostnad för skulden till 13 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP. Denna utveckling är ovanlig eftersom en växande skuld ofta innebär högre räntekostnader, men i detta fall har kostnaden minskat.

Starkare krona sänkte räntekostnaden

Den viktigaste förklaringen till den minskade räntekostnaden är att den svenska kronan stärktes under året. Eftersom en del av statsskulden är exponerad mot utländsk valuta innebär en starkare krona att det blir billigare för staten att betala räntor och återbetala lån i utländsk valuta. Samtidigt har Riksgälden fortsatt att låna upp pengar i både svenska kronor och utländsk valuta, bland annat genom att emittera 2 miljarder euro i juni 2025. Efterfrågan på svenska statspapper har varit hög, särskilt från internationella investerare.

Vad betyder det för statsfinanser och skattebetalare?

• Staten har kunnat finansiera sina underskott till en lägre kostnad än väntat, vilket minskar pressen på att snabbt behöva öka skatter eller göra besparingar för att täcka räntekostnader.
• Det starka intresset från investerare och den stabila kronan ger staten ett större handlingsutrymme även om underskotten fortsätter en tid.
• Kostnaden för statsskulden är nu historiskt låg, vilket ger viss marginal om förutsättningarna skulle förändras framöver.

Hur kan man tolka utvecklingen framåt?

Att statsskulden ökar visar att statens utgifter överstiger inkomsterna. Så länge kronan är stark och investerare har förtroende för svenska statspapper kan staten fortsätta låna till låg ränta. Det finns dock faktorer att vara uppmärksam på:

• Om kronan skulle försvagas kan kostnaden för den valutaexponerade delen av skulden öka.
• Underskotten innebär att skulden ökar i absoluta tal, vilket på sikt kan påverka statens kostnader om ränteläget förändras.
• En större andel av skulden förfaller inom de närmaste åren jämfört med vissa andra länder, vilket innebär att staten behöver fortsatt god tillgång till kapitalmarknaden.

Vad kan hushåll och skattebetalare ta med sig?

• Trots att staten lånar mer har räntekostnaden minskat, vilket kan dämpa trycket på framtida skattehöjningar eller besparingar.
• Stabiliteten i kronan och det internationella förtroendet för svenska statspapper är viktiga faktorer för statsfinansernas långsiktiga hållbarhet.
• Utvecklingen är positiv för statsfinanserna så länge kronan förblir stark och ränteläget är gynnsamt, men läget kan förändras vid nya ekonomiska eller politiska utmaningar.