Statsskulden

Statsskulden växte men räntekostnaden sjönk – så påverkas statsfinanserna

Under 2025 ökade Sveriges statsskuld med 93 miljarder kronor till totalt 1 244 miljarder, vilket motsvarar 19 procent av BNP. Statens budgetunderskott låg på cirka 102 miljarder kronor för året. Trots att skulden blev större minskade den totala räntekostnaden till 13 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP. Den främsta förklaringen är att den svenska kronan stärktes, vilket sänkte kostnaden för den del av skulden som är exponerad mot utländsk valuta.

Varför är utvecklingen viktig för statsfinanser och skattebetalare?

Normalt sett innebär en växande statsskuld att staten behöver avsätta mer resurser till räntor, vilket kan påverka andra utgifter. Under 2025 blev dock utvecklingen annorlunda: trots ökade lån sjönk räntekostnaden, främst på grund av valutaförändringar. En starkare krona gjorde att räntekostnaden för de utländska lånen blev lägre när de räknades om till svenska kronor. Efterfrågan på svenska statspapper var fortsatt stark, särskilt från utländska investerare, vilket bidrog till att hålla upplåningskostnaderna nere.

För skattebetalaren innebär detta att statsbudgeten inte belastades av ökade räntekostnader, trots att skulden växte. Staten kunde därmed hantera underskott utan att räntekostnaderna ökade kraftigt, så länge valutaläget var gynnsamt och marknadens förtroende bestod.

Hur kan man tolka och förstå den här utvecklingen?

• Statens ökade upplåning har inte lett till högre räntekostnader, vilket ger visst andrum i statsfinanserna på kort sikt.
• Den starka kronan har fungerat som en buffert mot räntekostnadsökningar, men valutaförändringar är svåra att förutse och kontrollera.
• Stabil efterfrågan på svenska statspapper, särskilt från utländska investerare, tyder på att marknaden har fortsatt förtroende för svensk ekonomi och statens förmåga att hantera sin skuld.
• Skuldkvoten (andel av BNP) har ökat, vilket är en trend att följa i kommande budgetar. En högre skuldkvot kan på sikt påverka hur staten prioriterar sina utgifter och hur framtida upplåning planeras.

Det är viktigt att notera att den nuvarande kostnadsminskningen till stor del beror på valutakursen. Om kronan försvagas i framtiden kan räntekostnaden öka igen, även om skulden inte växer lika snabbt. Dessutom behöver staten regelbundet refinansiera delar av skulden, vilket innebär att lånevillkor kan förändras när lån förfaller.

Fakta från 2025 års rapportering

• Statsskulden: 1 244 miljarder kronor (ökning med 93 miljarder)
• Skuldkvot: 19 procent av BNP
• Räntekostnad: 13 miljarder kronor (0,2 procent av BNP)
• Underskott: cirka 102 miljarder kronor
• Starkare krona sänkte kostnaden för valutaskulden
• Stort intresse från utländska investerare för svenska statspapper
• Statsskuldens löptid: cirka 3,5–6 år

Utvecklingen under 2025 visar att statens upplåningskostnader kan hållas nere även när skulden växer, förutsatt att kronan är stark och marknaden har förtroende för svensk ekonomi. Samtidigt är det viktigt att följa hur skuldkvoten utvecklas och vara medveten om att valutakursen är en osäkerhetsfaktor för statens framtida räntekostnader.