Statsskulden

Statsskulden passerade 1,2 biljoner – men räntekostnaden föll kraftigt

Vid utgången av 2025 uppgick Sveriges statsskuld till 1 244 miljarder kronor, en ökning med 93 miljarder jämfört med året innan. Skuldkvoten steg därmed till 19 procent av BNP. Denna ökning förklaras främst av att staten hade budgetunderskott för andra året i rad, vilket ledde till ökad upplåning genom statsobligationer och kortfristiga instrument.

Trots det växande skuldbeloppet minskade statens totala räntekostnad till 13 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procent av BNP. Den viktigaste orsaken är att den svenska kronan stärktes under året, vilket sänkte kostnaden för den valutaexponerade delen av skulden. Riksgälden återupptog även upplåning i euro och emitterade 2 miljarder euro till en ränta på 2,097 procent, vilket möttes av stark efterfrågan från investerare.

Varför spelar detta roll för statsfinanserna?

Att statsskulden ökar innebär att staten behöver avsätta mer resurser till räntebetalningar framöver. När räntekostnaden samtidigt minskar – trots större skuld – frigörs dock utrymme i budgeten för andra utgifter. Det kan minska behovet av att justera skatter eller offentlig service för att finansiera underskottet, åtminstone på kort sikt.

Den starka kronan har haft stor betydelse för att hålla nere räntekostnaderna. Om kronan skulle försvagas igen kan denna effekt minska, och kostnaden för valutalån öka. Det är därför viktigt att skilja på skuldens storlek och vad den faktiskt kostar staten varje år.

Vad betyder det för skattebetalare och sparare?

• Statens låga räntekostnad under 2025 innebär att en mindre andel av skatteintäkterna gick till räntor, även om skulden ökade. Det kan dämpa trycket på nya skattehöjningar för att täcka underskotten.
• Att Sverige kan låna till relativt låg ränta i både kronor och euro tyder på fortsatt förtroende från kapitalmarknaden, vilket bidrar till stabilitet i statsfinanserna.
• För den som sparar i svenska statsobligationer kan det starka internationella intresset ses som en signal om att dessa värdepapper fortsatt betraktas som trygga tillgångar.
• En växande statsskuld innebär dock att en viss andel av skattemedlen även framöver kommer att gå till räntebetalningar istället för välfärd och investeringar. Så länge räntan är låg är denna effekt begränsad, men situationen kan förändras vid valutaförändringar eller ränteuppgång.

Att hålla koll på framåt

• Statens underskott har fortsatt att växa, vilket är den underliggande orsaken till att skulden ökar. Om underskotten kvarstår flera år i rad kan det på sikt påverka statsfinansernas uthållighet, även om räntan är låg.
• Den minskade räntekostnaden 2025 beror delvis på valutakursrörelser som kan slå åt andra hållet om kronan försvagas framöver.
• Det är viktigt att följa både utvecklingen av statsskuldens storlek och dess kostnad, eftersom de påverkas av olika faktorer och har olika betydelse för statens ekonomi.